Vennjamin

Ny blogg

2010-05-24T03:08:00.002+02:00

Och här har ni min nya bildblogg. Håll till godo!

Jag gör slut

2010-05-21T17:47:00.002+02:00

Detta funkar inte längre, det är bara att inse. Du gör mig bara deprimerad, bloggen. Känns som att du bara är en skugga i jämförelse med min förra blogg. Eller en mörk och gnällig lillasyster till den. Jag har aldrig lust att skriva längre. Behöver något som drar upp mig ur bitterhetens träsk, istället för att bara sjunka allt djupare ner. Jag tror en bildblogg är vad jag behöver just nu. Något helt nytt. Har funderat på det ett tag. Får se om jag tar tag i det någon dag snart. Och då blir DU såklart den första att få veta! Vi hörs.

Var står du?

2010-05-21T16:15:00.000+02:00

Testa här.

Den onda cirkeln är ett faktum

2010-05-07T17:21:00.005+02:00

Jag fick inte jobbet. De ringde idag. Ingen större överraskning. Men det var lite överraskande att de tyckte jag var så bra att de frågade om de fick rekommendera mig till bibliotek som de samarbetar med. Kan ni tänka er va? De sa att det kunde blivit jag men den de till slut valde hade jobbat en hel del med IT innan. Och det var ju en IT-bibliotekarie de ville ha. Nu känns livet lite lättare. Jag är faktiskt ganska bra. Ibland. Jag kan ju liksom inte hjälpa att jag inte har så mycket erfarenhet. Det kommer ju förhoppningsvis med åren. Om jag någonsin lyckas få ett jobb då. Vilket jag kanske aldrig får eftersom jag inte har någon erfarenhet.

Nä nu skiter vi i detta och lägger upp lite bilder från veckan.

På Valborg struntade vi i parken och hängde hos C&C istället. Här är Ninja.

Sen gick de flesta hem men vi gick ut och dansade istället.

Sen var Henriks syster Malin och lilla Alice Ballis på besök. Här i knät på sin stolta morbroder.

Inkompetens eller oförståelse

2010-05-03T19:17:00.000+02:00

Jag känner mig borta i tiden. Så många faktorer som påverkar hit och dit. Tycker inte det känns som måndag alls. Henrik jobbar idag men är ledig tisdag och onsdag. Hans lillasyster Malin är här med sin nya bebis. Fast just idag är hon hos en kompis. Själv känner jag mest för att läsa när jag är ensam. Jag har precis läst ut en riktigt bra bok och precis börjat på en ny bra bok. Den första heter Gå inte ut ensam i natten av Kjell Westö och den andra är Erlend Loes Expedition L. Jag tänker att jag ska göra så mycket om dagarna men jag fastnar alltid med en bok. Det känns lite frustrerande men jag försöker acceptera det och hoppas att det bara är tillfälligt. Jag hoppas att min arbetslöshet ska vara tillfällig. Jag fick 2600 i torsdags och nu har jag bara 350 kronor kvar efter att räkningar är betalda och lite mat införskaffad. Det är så deprimerande! Och jag väntar ju fortfarande på svar efter intervjun. Ska komma i veckan. Och min jobbcoach är helknäpp. Hon mailade för lite drygt en vecka sedan och sa att jag skulle höra av mig så vi kunde bestämma en ny mötestid men när jag mailade tillbaka svarade hon aldrig. Och hon svarar aldrig på mina frågor och undringar. INKOMPETENS måste vara hennes ledord. Ungefär som vår husvärd. Hon svarar aldrig i telefon och när man mailar svarar hon att hon ska kolla upp det och sen återkomma men det gör hon aldrig. Inser inte människor att de är lyckligt lottade som faktiskt har jobb? Det enda jag begär är att de ska göra sitt jobb, men det är tydligen för mycket begärt. Jag skulle vilja ha inblick i deras situationer så att jag får veta vad det är som är så svårt för dem att de inte ens kan kolla upp en enkel fråga. Jag skulle skämmas om jag var dem. Hade jag ett jobb skulle jag skämmas om jag inte skötte det. Men jag kanske inte kan förstå. Det är kanske mycket svårare än vad jag tror, vad vet jag. Och just därför skulle jag vilja ha lite inblick. Skaffa lite förståelse.

I mörkret

2010-04-30T16:53:00.001+02:00

I natt tejpade jag in mig på toaletten med svart gaffatejp för att framkalla en film där inne. Det var evigheter sedan nu. Nästan tio år. Sedan jag framkallade en film alltså. Tejpat in mig på toaletten har jag, tro det eller ej, faktiskt aldrig gjort förut.

Det hela blev en massiv studie i misslyckande. Jag lyckades inte rulla upp filmhelvetet på spolen. Efter sjunde försöket fick jag ett vredesutbrott och tryckte ner skiten i dosan och låtsades som ingenting. Tände lampan och fortskred med framkallningsproceduren. Som sagt, ett massivt misslyckande. När jag äntligen var färdig och skulle ta ur filmen var den självklart helt fläckig eftersom den klibbat ihop och därför inte fått framkallningsvätska överallt. Damn you spole! Jag skyller allt på dig, tro inget annat! Det var första gången jag använde just den här spolen och det kan vara lite problematiskt när man ser de nada.

Men det positiva i allt detta är att jag nu har en filmrulle som jag kan öva med i ljus tills jag kan det. Tummen upp för det!

Positivt?

2010-04-29T15:46:00.000+02:00

Fick mail idag från biblioteket där jag var på intervju. De sa att de på grund av sjukdom inte hade kunnat bestämma än vem som ska få jobbet. Det känns positivt på något sätt. Jag borde ju inte vara helt borträknad då iallafall. Kan man hoppas på.

Bildkavalkad

2010-04-28T18:11:00.001+02:00

Eftersom jag är så dålig på att skriva just nu tänkte jag lägga upp lite bilder från senaste veckan istället.

Först ut är mina rivmärken som jag åsamkade mig själv i sömnen. Tyvärr ville de inte riktigt fastna på bild men ni kan kanske få en liten aning om hur det såg ut.

Sen var det klädbyteskvällen i lördags. Malin ville se vad jag lyckades sno åt mig. Här ovan: t-shirts.

Linne.

Blusar.

Kjol och klänning. Klänningen är en favorit. Satt som en smäck.

Och kjolen som jag har på mig idag.

Koftor. Den långa svarta är ännu en favorit.

Skor som tyvärr är en liten aning för stora.

Eccosandaler som jag tänkte kan vara bra på långa sommarpromenader.

Kattörhängen och halsband.

Bok av min favoritförfattare. Tyvärr verkar det vara tredje delen i en serie.

I måndags blåste vi såpbubblor. Jag älskar såpbubblor.

Sen hittade vi en död kaja i Kungsparken. Den hängde uppochner i ett träd.

Buääääh!

2010-04-25T17:38:00.000+02:00

Idag fanns det inte ens några torra brödkanter kvar till frukost så jag fick äta cornflakes utan nånting till. Jag kunde ju kokat makaroner eller något men jag har svårt för att äta varm mat till frukost. Suck. Mitt humör är tyvärr väldigt beroende av hur min ekonomiska kurva ser ut. Jag blir deprimerad när jag är fattig. Kanske också för att jag blir så beroende av Henrik och jag gillar inte att känna mig skuldsatt. Jag är en meningslös och osjälvständig blodigel. Jag tänker på hur mycket bättre han skulle ha det utan mig. Usch så tragiskt!

Fattig helg

2010-04-24T15:43:00.000+02:00

I natt vaknade jag av att jag råkade riva mig själv i ansiktet. Har två väl synliga rivmärken nu. Jag känner att det är på gränsen till att jag vill visa mig ute. Förstår inte vad det är för fel på mig. Borde man inte ha koll på sånt där även i sömnen? Annars skulle väl folk råka skada sig själva mycket oftare? Men mitt sömn-jag kanske vill mig illa på något sätt? Lite läskigt är det allt. Och jag har inte ens speciellt långa naglar om man jämför med många andra.

Idag fanns det ingen frukost hemma heller. För mig finns inget värre. Okej, det fanns ett par torra brödbitar men jag vill ha fiiiiiiil! Jag lyckades klämma ut två skedar ur filpaketet, sen var det slut. Nu känner jag mig inte alls redo för att göra någonting alls. Och inga pengar har jag heller. Jag går in på internetbanken varje dag och kollar så det inte hänt ett mirakel men det har det aldrig. Kontot visar fortfarande på 10,99 kronor och kommer så göra fram till på torsdag då jag får min snålt tilltagna a-kassa.

Ikväll ska jag ha klädbytarkväll. Det är bra för det är gratis. Kvist trodde först att alla som kom skulle byta outfit med varandra. Haha, det hade ju vart nåt det. Men riktigt så roligt ska vi inte ha det. Det handlar helt enkelt om att man blir av med alla kläder man inte vill ha längre och kanske kommer hem med något fint som någon annan inte vill ha.

Nu är det dags att börja städa. Ha en fin lördag!

Hur gick det då?

2010-04-23T19:08:00.000+02:00

Det känns som att jag sov 24 timmar i natt. Det gjorde jag inte, men jag gick och la mig 21.30 och vaknade ganska sent i morse. Igår när jag kom hem från intervjun var jag helt slut. Både i kropp och själ. Ägnade dagen åt tvätt och bok och tv.

Det är svårt att säga hur intervjun gick. I början kändes det hemskt. Jag visste inte vad jag skulle svara på frågorna alls. Men sen kom jag in i det och det kändes mycket bättre. En timme och trekvart var jag där. Jag tror inte att jag riktigt kan det som jag borde kunna för jobbet. I och för sig är det nog inte så svårt att lära sig, grejen är bara att de måste inse att jag kan lära mig. Men nu är det bara och vänta och se. Inget att grubbla över. Jag förväntar mig inte direkt att jag ska få jobbet, så jag kommer inte bli så besviken.

Jag undrar om min anti-bloggperiod kommer gå över. Det finns massa saker som jag skulle vilja berätta här men jag har bara ingen lust att skriva så mycket just nu. Har ingen direkt lust att sitta vid datorn överhuvudtaget. Jag antar att det beror på att jag kan. Jag kan sitta här hela dagarna om jag vill. Och därför vill jag inte. Det är roligare att internetta när man inte kan göra det så ofta.

Jag är allt

2010-04-21T16:25:00.000+02:00

Huga! Imorgon är det the big interview och jag dör av nervositet. Buhuhu hjälp mig någon! Kan ingen gå dit i mitt ställe? Jag tror detta blir den mest seriösa intervjun i hela mitt hittills levda liv. Det gäller ju faktiskt ett jobb jag verkligen vill ha. Ett riktigt jobb. Inget vikariat, ingen timanställning utan ett riktigt jobb. Jag har aldrig förut vart på intervju för ett riktigt jobb som jag verkligen vill ha. Det har bara varit en ouppnåelig dröm. Vad ska jag säga? Vad ska jag ha på mig? Hur ska jag bete mig? Hur ska jag förklara att jag inte kan XML och InDesign? Det var ju inte som att jag skrev i brevet att jag kunde det. Men jag skrev ju inte heller att jag inte kunde det. Jag skrev ingenting om det alls faktiskt.

Henrik säger att det är kul att gå på intervju för man får chansen att helt oförbehållslöst prata bara om sig själv. Jag borde kanske försöka börja tycka att det är trevligt. Jag tycker om att prata om händelser jag varit med om. Men annars vet jag inte om det är så kul. JAG JAG JAG. Mig mig mig. Jag kanske ska öva med Henrik idag. Jag älskar att jobba i team, ni anar inte hur mycket jag älskar det. Nej, just det, min jobbcoach sa att man inte fick säga älskar. Jag gillar att jobba i team, samtidigt som jag gillar att arbeta självständigt. Jag gillar också att ta eget ansvar, samtidigt som jag inte har några som helst problem med att ta direktiv. Jag gillar att jobba 8-17, samtidigt som jag gillar att jobba kvällar och helger. Jag gillar när det är sol ute, samtidigt som jag gillar när det regnar. Jag är allt. Och min jobbcoach tycker att man ska vara allt. Helst ska man vara en klyscha. En människa som inte kan finnas i verkligheten. Men man kan inte vara allt. Och jag kan nog bara vara jag. Jag gillar mig. Det är huvudsaken. Jippi!

Nu lyckades jag helt överraskande ändra ett nervöst sammanbrott till självkärlek. Vad fint!

Nä nu jävlar i att!

2010-04-18T12:50:00.000+02:00

Nu är det dags att införa köpstopp här. Bara mat får införskaffas för min del. Och då menar jag sån där mat man köper i matbutiken, inte restaurangmat. Har gjort av med alldeles för mycket pengar den här helgen och jag vet inte ens vad jag har köpt. Det är så man får skämmas! Fy mig! Jag vill slå mig själv på mina snuskiga fingrar med linjal.

Köpemat och alkohol och klubbkvällar, nä det gör ingen människa glad. Eller jo, det gör det faktiskt. Men inte efteråt! Buhuuu jag är så fattig, buhuhuu!

Idag ska jag iallafall betala en tågresa till Annika för hon bjuder på fika klockan 15. Och på torsdag ska jag betala en tågresa till för att gå på intervjun. Men biblioteket betalar den resan sen, bara man sparar kvitton. Fint, snällt bibliotek.

Mens

2010-04-17T19:22:00.000+02:00

Hela veckan har det känts som att jag ska få mens. Jag känner mig alltid tjock och mycket ful då och blir dödligt sugen på choklad. Men jag har inte haft mens sen jag började med minipiller. Eller först hade jag det aslänge. Jag trodde jag skulle behöva ha det resten av livet. Men sen det slutade har det inte kommit igen. Det är tydligen normalt. Vissa får mens fyra månader i rad medan andra inte får det alls. Jag skulle tycka det var rätt skönt att slippa faktiskt. Fast jag undrar om man kanske ändå har mens i teorin på något sätt och att det är därför jag känner mig som att jag ska få det. Jag har mens fastän det inte kommer något, liksom, eller så. Det är skumt med såna där hormoner.

Igår sa Gabbi att hon hade hört att p-piller verkar genom att kroppen tror att den är gravid hela tiden och därför går det inte att få barn. Hon visste inte om det var sant. Jag har aldrig hört något liknande och det låter inte alls trevligt så jag hoppas att det inte är sant. Annars har min kropp gått runt och trott att jag är gravid i tio år ungefär. En mycket obehaglig tanke. Låter riktigt osunt dessutom.

Nu ska jag sminka mig och borsta håret för snart kommer Malin och bjuder på vin och då vill jag va fin!

Anti-internet

2010-04-15T20:00:00.000+02:00

Jag har haft en anti-internetvecka. Så fort jag satt mig här har allt genast känts mycket trist. Så har jag också två dagar i rad blivit väckt av någon som ringt och velat ses. Det är bra. Jag behöver verkligen hjälp att komma upp ur sängen. Annars finns risk att jag stannar där hela dagen. Så ring! Ring och väck mig för guds skull. Men bara om ni vill hitta på något, annars kommer jag bara somna om. Och inte för tidigt heller, för då kommer jag bara somna när jag kommer hem igen. Jag måste aktiveras hela dagen egentligen. Skulle vara tufft med ett vuxendagis eller något liknande. Där man fick måla målarbok och spela spel. Och man behövde inte söka jobb.

Min anti-internetvecka har medfört att jag inte gjort en enda sak av allt det min jobbcoach gav mig i läxa. Och jag har verkligen ingen lust att göra det heller. Hon tyckte mitt jobbsökningsbrev var dåligt. Hon sa att jag måste skriva om. Och så gav hon exempel på massa klyschor som alla andra skriver. Jag som var så stolt över att mitt brev verkligen skiljer sig från mängden för en gångs skull. Och så vill hon bara ändra det så att det blir likadant som alla andras. Jag är lite skeptiskt inställd till henne faktiskt. Jag försöker att vara öppen och mottaglig men hon gör det svårt. Efter att hon glömde bort vårt möte sist känner jag inte direkt att jag har några förpliktelser. Och vet ni vad hon gör när vi ses? Hon googlar. Hon googlar till exempel "bibliotekarie malmö" och får fram antingen massa gamla jobbannonser som skulle vart inne någon gång under 2009 eller så klickar hon på sponsrade länkar. Alla vet att om man klickar på en sponsrad länk så kommer man oftast inte till det man sökte från början. Har de ingen som helst utbildning inom Arbetsförmedlingen? Till slut var jag tvungen att avbryta hennes sökningar för att över huvud taget få ut något vettigt alls av mötet. Jag ville få feedback på brevet, men jag ville få lite konstruktiv kritik, inte bara att jag ska ändra det så det blir som alla andras.

Och det roligaste av allt är att jag ska på intervju på torsdag. På ett bibliotek. Jag är en av fyra som får komma på intervju. Och det med hjälp av mitt dåliga lilla brev. Ha ha! Up yours, jobbcoach!

Dans Dans Revolution

2010-04-11T16:52:00.001+02:00

I natt dansade vi i timmar på s v a r t k l u b b. Eller nä, det var en privat tillställning faktiskt för man var tvungen att föranmäla sig på Facebookgruppen. Inte för att någon kollade att man var anmäld när man väl kom dit. De sålde öl 30 kronor, vodka och random läsk 40 kronor eller bara läsk. Jag kände mig rätt fin med blommig klänning, röda strumpbyxor och lockigt hår (lyckades äntligen locka håret). Ch sa att det var allmoge over the top på ett bra sätt och Gabbi frågade om jag "också hade så där konstigt uppsvullen mage" och jag bara "Nä, jag ser ut så här naturligt." Sen började hon torrjucka i toakön och sa att så brukar hon och hennes pojkvän göra mot varandra på skoj. Och så dansade vi ännu mer till fin musik. House kom vi fram till att det var och det är nog det jag gillar mest av sån där elekronisk dansmusik. Det är ju inte så lätt alla gånger att hålla isär de där genrerna. Men Jenny hade ett tips på en guide på internet så idag har jag suttit och lyssnat lite på Housemusik och lärt mig vad som egentligen är vad. Jag tror inte jag blev så mycket klokare men kanske lite.

Nu är jag sugen på att göra en ny låt. Jag har inte berättat för er att jag har försökt lära mig göra datoriserad musik när jag sitter här hemma i min arbetslöshet. Två låtar har jag hostat ihop hittills. Är inte helt nöjd dock. Kanske blir det en Myspace-sida någongång om jag blir mer nöjd. Då får ni lyssna och bli mina fans vare sig ni gillar det eller inte.

Kolla på det här klippet förresten. Det är så himla roligt. Långt ja, men värt varenda sekund.

Vad som kan hända en lördag i april

2010-04-10T16:03:00.002+02:00

Jag tror det finns något ont här. Något illvilligt. Något som drar ner saker på golvet om nätterna. Först skyllde vi jämt på katterna men i natt åkte en taklampa ner med krok och allt. Kroken satt där när vi flyttade in. Sen tände Henrik lampan när den låg på golvet för den är liksom kopplad till internet så man måste ha den tänd om internet ska funka. Då brände den hål i golvet.

Jag drömde att jag hittade min nagelfil men nu kan jag inte minnas var.

Egentligen skulle jag vart på födelsedagskalas i Folkets Park idag men det var för kallt.

Ikväll blir det måhända lite dans till technomusik. Med ungefär 75% sannolikhet, tror jag. Får se om man lyckas ta sig ifrån en förfest någongång.

Vad ska jag äta idag? Några tips? Jag har redan fått ett tips; sallad från en pizzeria. Det var ett rätt bra tips för det finns en pizzeria i närheten som har en sallad jag vill prova. Ska höra vad Henrik tycker.

Mona Lisa

2010-04-09T18:21:00.000+02:00

Jag kan inte hitta min nagelfil. Det är frustrerande och mycket ledsamt. Har letat överallt. Mina misstankar pekar starkt mot Pinky. Jag har minsann sett hur hon suktar efter den. Och nu är den borta. Själv svansar hon runt här hemma och ser så oskyldig ut. Problemet är väl bara att om hon tagit den så har hon redan glömt det för längesedan.

Jag har satt upp vårt nya duschdraperi med Mona Lisa på. Nu blir jag skrämd till döds varje gång jag går in i badrummet. Är inte alls beredd på att mötas av ett gigantiskt fejs där inne.

Igår träffade jag en annan deprimerad arbetssökande bekant på bibblan klockan 10.00 för att söka jobb tillsammans. Sen stack jag direkt till jobbcoachen. Hon var 40 minuter sen. Jag var mycket sur. Efter 30 minuter gick jag och frågade efter henne och alla sa att de hade sett henne där. När de till slut hittade henne erkände hon att hon hade glömt bort mig. Jag började nästan gråta så fruktansvärt meningslös kände jag mig. Vad tillför jag i den här världen? Absolut ingenting. Jag är bara en belastning.

Men nu ska jag inte tänka på det. Nu måste jag hinna springa iväg och köpa toapapper, dammsuga lite samt äta innan det kommer folk hit. Henrik ska ut med sitt jobb ikväll så jag har bjudit på lite förfest.

Böckerna

2010-04-08T00:29:00.008+02:00

Jag brukar lägga in alla böcker jag läser på bok.nu så att jag ska komma ihåg dem. Problemet är bara att jag inte riktigt minns när jag läste dem, men jag ska göra ett försök här. Här kommer alltså de böcker jag tror att jag har läst första kvartalet 2010.

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

Mitt betyg: 3/5

Lånade den här boken på bibblan medan jag jobbade där. Hade fått tips om den från flera olika håll. Den var väldigt spännande och bra på sina ställen men lite seglivad på andra. Och så tragisk! Jag blir ledsen av alltför tragiska böcker.

Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami

Mitt betyg: 3/5

Julklappsbok. Jag har läst två böcker av Murakami och båda börjar hur bra som helst och är verkligen speciella och intressanta. Men sen händer det något antingen i mitten eller i slutet. Den här boken var alldeles för lång för sitt eget bästa. Hade han bara lyckats upprätthålla spänningen i mitten så hade den helt klart fått en 5. Han skriver riktigt bra och fantasifullt. Men som sagt, det blev jättesegt i mitten på boken.

Älskad, saknad av Joyce Carol Oates

Mitt betyg: 1/5

Hittade den i bokhyllan här hemma men har ingen som helst aning om var den kommer ifrån. Hur som helst var den ingenting för mig. Rätt simpelt språk/översättning. Trist historia om en mamma som blir mördad. Alldeles för amerikanskt sentimentalt blahablaha.

Svampkungens son av Marie Hermansson

Mitt betyg: 1/5

Införskaffades under förra årets bokrea och eftersom jag inte har något att läsa längre så har jag börjat gå igenom allt i bokhyllan som jag inte läst än. Handlar om en pojke som bor hos sin svampgalne havsföraktande far i skogen. Ska inte berätta för mycket om ni nu mot förmodan skulle vilja läsa den men pappan lurar pojken till mord. Jag är inte överdrivet förtjust i mordhistorier och denna är bara så himla ologisk och konstig så nä, det funkade inte.

Vernon God Little av DBC Pierre

Mitt betyg: 4/5

Den här hittade jag på Willys för 10 kronor. Mycket värd pengarna! Men det är nog få böcker jag läst som gjort mig så arg. Handlar om en pojke som blir oskyldigt anklagad för att ha planerat och hjälpt till att utföra en massaker på en skola i Texas. Den är så sjukt frustrerande och enerverande att man blir knäpp men faktiskt väldigt bra.

Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser

Mitt betyg: 4/5

Tror även detta är en reabok från förra året. Även detta en mordhistoria, men det gör ingenting för den handlar om så mycket annat att mordet lätt kan gömmas undan som en liten nödvändig bismak. Det är sommar, det är bad och bryggbygge, det är frihet och ungdom, kärlek och sex och vänskap. Det är fint!

Star av Pamela Anderson

Mitt betyg: 1/5

30 kronor på Citygross. Och som jag redan skrivit här så var den så usel som en bok bara kan bli. Om inte Pamela hade stått som författare skulle ingen någonsin få för sig att ge ut en bok med så fruktansvärt dåligt språk och så fruktansvärt meningslös historia. Man kan ju tycka att en person med så mycket pengar borde kunna hyra in en riktig författare som faktiskt kan skriva för att hjälpa henne. Det är pinsamt dåligt faktiskt.

Choklad av Joanne Harris

Mitt betyg: 3/5

Ännu ett bokreafynd från förra året. Helt okej. Lite mysig fransk känsla men det tog mig halva boken att fatta att det utspelar sig på 1990-talet. Först tänkte jag att det nog var början av 1900. De är så himla religiösa och de som inte är det är verkligen utstötta syndare. Bryr sig folk så mycket om det idag? Även om det är i en liten fransk by? Jag vet inte. Tycker nog att det verkar lite överdrivet.

Såld av Natasja T (och Vera Efron)

Mitt betyg: 3/5

En bok till som stod i min bokhylla utan att jag har en aning om var den kommer ifrån. En sån där typisk "detta är en sann historia". Brukar inte gilla såna alls och den började likadant som de flesta andra. Men sen tog den sig lite och man fastnade för den stackars tjejens öde. Antagligen för att hon började reagera som man själv vill att man skulle reagera om man var i samma situation. Det handlar alltså om en rysk flicka som blir såld som sexslav typ och kommer till Sverige.

Naiv. Super. av Erlend Loe

Mitt betyg: 5/5

Födelsedagspresent. I början tyckte jag huvudpersonen var lite läskigt utvecklo men sen blev boken mer och mer tankvärd och i slutet tyckte jag att folk borde vara lite mer som han. Han stannade upp och började tänka en massa på livet och vad som egentligen är viktigt. Låter kanske lite cheesy men jag kände igen mig i en del. Gillade den!

Påsken

2010-04-07T15:13:00.000+02:00

Påsken spenderades tillsammans med Henrik här hemma. Vi har aldrig firat påsk ihop. Fast vi var kanske inte just hemma i lägenheten. Ärligt talat blev det inte så påskigt överhuvudtaget. Vi försökte slänga ihop en påskmiddag i söndags. Det blev ört-, rosmarin- och citronpepparkryddad kyckling med kokt potatis och hemmalagad sås. Och så hade jag köpt chokladtryffel som vi åt. Det var nog det påskigaste vi gjorde i påsk. Vad gjorde vi annars? Förfestade och kollade film mest tror jag.

Igår testade vi att röka vattenpipa i badkaret. Det gick bra. Jag tänkte vi skulle ha tända ljus men det råkade inte bli så och då släckte jag lampan helt och hållet men då blev det väldigt mörkt så vi fick tända den igen, men då blev det väldigt ljust och oromantiskt. Jag blåste ut röken under vattnet. Henrik sa att det såg roligt ut och då tyckte jag att han skulle göra samma sak men han vågade inte. Så jag fick aldrig se hur det såg ut. Trist.

Jag tror jag ska göra en sån där boklista som Jennie inte gjorde. Ska bara komma ihåg vad jag har läst hittills i år först.

Självaste Jesus dödsdag

2010-04-02T17:50:00.000+02:00

Nu när det är över kan jag erkänna att jag inte alls gillar 1 april. Jag gillar inte allt lur. Jag går på allting. Allt som står i tidningarna, allt som folk säger, allt. Vi försökte lura mamma att min ena lillasyster ville ha de här skorna på Din sko. Hon gick inte på det. Min andra lillasyster lurade mamma att hennes lärare hade åkt fast för kokaininnehav. Jag vet inte riktigt om hon gick på det.

Hur som helst är jag emot 1 april. Jag tror detta misstycke grundar sig i en händelse på lågstadiet när alla lärare lurade alla barn på skolan att vi skulle få åka dubbeldäckare. De sa att vi skulle gå ut till parkeringen och vänta så skulle det komma en. Vi blev självklart eld och lågor och rusade ut med tindrande små barnaögon. Och sen stod vi där och väntade. Länge. Till slut kom lärarna ut och skrattade åt oss och sa "april april, gick ni på den lätte!". Med tunga steg och besvikelsen som ett ok över axlarna fick vi snällt traska in och sätta oss i bänkarna igen. Det var nog det sämsta aprilskämtet någonsin. Lura små barn på det viset. De borde veta hut, tycker jag.

Och idag är det långfredag och jag bestämde mig för att inte söka jobb. Eftersom man inte får jobba idag och att söka jobb är ju mitt jobb just nu. Man ska bara lida idag och tänka på Jesus och piska sig själv med eneris. Fast om man ska lida borde man kanske söka jobb ändå. Det är ju ganska jobbigt faktiskt. Jobbigare än att sitta här och göra ingenting istället. Fast nu ska jag gå och träna. På självaste Jesus dödsdag!

Strumpor!

2010-04-01T22:40:00.004+02:00

Jag fick strumpor också! Tre par. Och ett påskägg. Mamma hade glömt våra påskägg så då fick jag ett annat som hon fått av en kund. Ska öppna nu och kolla om det är något gott i. I övrigt önskar jag er en glad påskajävul!

Oodiladi oodiladi hoppsan vilken dag

2010-04-01T18:39:00.014+02:00

Jag har inte hunnit blogga på hela veckan. Tycker jag haft så himla mycket för mig. Födelsedagshelgen var så fin med sol, våfflor, chokladmuffins, presenter, ikea, förfest, utgång, konsert, söndagspromenad och filmkväll. Det hände så mycket så jag kunde inte få mig till att sitta ner och skriva om det. Och igår kom mamma och systrarna hit och vi har spenderat hela dagen på stan. Jag fick ett par lila skor. Fräckt!

Nu är jag helt slut i rutan.

Detta har jag fått i födelsedagspresent förutom pianolektioner:

-Två svartvita fotofilmrullar + godis

-Naiv. Super. av Erlend Loe + vinflaska
-Biopresentkort
-Konsertinträde
-Platt/locktång som ser ut så här:

Och som jag försökt locka mitt hår med. Tyvärr lyckades jag inte alls. Så då tränade jag på Henrik. Det blev så här:

Jag är mycket stolt. Ska bara lyckas på mig själv också.

-Såpbubblor
-1000 kronor som jag köpte detta för:

Köksklocka.

Papperskorg.

Sänglampa. Två stycken.

-Blus
-Träningshandskar
-Skor som ser ut så här:

Das war alles. Tror jag. Ursäkta om jag glömt någons present. Då får ni påminna mig.

Överraskning!

2010-03-26T14:39:00.001+01:00

Nyss ringde en okänd man som hette Tony och gratulerade mig på födelsedagen. Jag blev mycket förbryllad. Sen sa han att min man hade ordnat med en överraskning åt mig. 10 styck pianolektioner! Så roligt! Det var alltså detta som krävde det där engagemanget. Hihi. Han är påhittig den där Henrik.

Prisar inte gud

2010-03-26T00:38:00.000+01:00

Sen fick jag också min restskatt förut som en fin liten tidig födelsedagspresent. Jag ska betala för första gången i mitt liv. 202 kronor. Henrik ska betala 1800. Pissigt. En kompis ska få tillbaka 15000. Och hon är typ en vanlig studerande/timarbetande person som jag själv utan något vidare kapital (vad jag vet). Det är inte klokt! 15000! Den summan skulle verkligen rädda mitt liv just nu. Eller iallafall släppa en stor sten från mitt arma hjärta. Men jag är tacksam. Mycket tacksam. Jag har så mycket att vara tacksam för, tycker jag. Faktiskt. Jag kunde ju till exempel behövt betala mycket mer än 202 kronor.

Ändå funderar jag lite på om det är ett slags gudsbevis. Är det så att vi genom detta straffas för att vi gick ur kyrkan för några år sedan? Han/hon/den/det kanske är arg på oss. Sitter där uppe och delar ut restskatt åt höger och vänster till oss syndare. Så måste det vara. Det ultimata gudsbeviset. Det är restskatt och könssjukdomar.

Grattis mig!

2010-03-26T00:24:00.000+01:00

Nu har jag haft födelsedag i 18 minuter. Nej 19 minuter. Grattis mig! Ett trefaldigt leve vill jag ha. Inte fyrfaldigt för då tillhör det sista ändå bara kungen. Kungen fyller inte år idag så han behöver inga leve. Jag önskar mig en målarbok. Det kom jag på nyss. Jag blev så himla sugen på att färglägga. Inte behöva tänka och vara kreativ, bara färglägga fina bilder i lugn och ro. Är det inte ganska rogivande ändå? När jag praktiserade på dagis 2004 försökte jag få barnen att måla målarbok hela tiden så jag också fick göra det. Det är ju inte precis var dag man ägnar sig åt det nu för tiden. En underskattad aktivitet!

Hemligheter

2010-03-24T17:12:00.002+01:00

Henrik säger att jag inte får kolla posten på några dagar framöver. Suck! Jag som väntar på min eventuella skatteåterbäring. Så jag måste vänta tills klockan 21 ikväll när han kommer hem och kollar postfacket själv. Hela två gånger idag har jag låtit bli att kolla. Först när jag gick ut för att träffa Bea och Johan och sen när jag kom hem igen.

Häromdagen ville han att jag skulle lova att jag skulle använda presenten han tänkte köpa. Lätt att lova när jag inte har en susning om vad det är. Han sa att den krävde ett visst engagemang och att om jag inte tänkte använda den skulle det vara onödigt slöseri med massa pengar. Och så sms:ade han vad det var till C&C för att de skulle säga vad de trodde. De verkade tycka att det var en jättebra idé. Jag känner lite press nu faktiskt. Men mest nyfikenhet. Och jag kan verkligen inte komma på vad det kan vara. Har absolut ingen aning. Den som lever får se.

Denna syn mötte mig när jag kom ut i köket i morse:

En säl!

Jag vill också ha färgglada kuvert!

2010-03-23T22:57:00.000+01:00

Förresten, vaddå gredelina kuvert? Så om jag mot förmodan skulle få för mig att skicka ett fint litet färgglatt brev till någon, ja då kanske den personen blir misstänkt för att vara en sexualförbrytare. Vad är det som säger att jag bara vill ha vita eller bruna kuvert hemskickade (eller orange)? Ska färgglada kuvert vara enbart sexualförbrytare förunnat? Nä fy fan. Jag vill också ha färgglada kuvert! Diskriminering anser jag.

En annan sak; har det blivit lite inne att upprepa det folk redan skrivit? Jag menar alltså att om jag kommenterar någonstans, typ Facebook, bloggar eller tidningar, så ser jag jätteofta att folk skriver exakt samma formulering som någon annan redan har gjort. Är det något undermedvetet? Eller är det coolt nu? För jag brukar alltid försöka komma med helt egna, nya formuleringar. Men jag kanske ska tänka om där. För varför ändra på det som någon redan har gett ett perfekt uttryck för?

Idag har jag klippt mig. Hos frisören här under. Jag tror jag gillade henne. Kanske för att det är så nära. Kanske för att de lyssnade på Queen. Kanske för att hon blåste mitt hår i cirka en halvimme (hon tog seriöst tio hårstrån åt gången). Eller så är det för att jag får komma tillbaka om några veckor och klippa luggen gratis. Hon var professionell men inte så glad. Men det gör inget. Man måste inte alltid vara glad, fastän man är frisör. Hon var ju snäll iallafall. Det är viktigast.

Gredelina kuvert

2010-03-20T02:19:00.001+01:00

Ikväll har vi sett Den ryska arken. En film jag velat se hur länge som helst men det har inte blivit av förrän nu. Jag hade den till och med på video i flera år men ändå såg jag den aldrig. Men i veckan fick vi den hemskickad från Lovefilm.

Anledningen till att jag ville se den är att den är filmad i ett enda klipp. Eller det var iallafall så jag hörde talas om den först. Det låter ju onekligen rätt häftigt. De gjorde fel tre gånger innan de fick rätt på det. Lite jobbigt. Undrar hur långt de hann komma innan de fick börja om från början.

Men jag är mäkta besviken. Det var en av de mest bisarra filmer jag sett. Och inte bra bisarr utan mycket dåligt bisarr. Bajsdåligt typ. Den handlade inte om någonting utan var mer som en rundvandring på ett ryskt museum eller nåt. Låter inte så jättehett nej.

Då rekommenderar jag hellre Milk med Sean Penn som vi såg tidigare i veckan. Jag trodde den skulle vara en såndär klichéartad homofilm a la 2000-tal men den var riktigt bra. Det är så fint med folk som verkligen kämpar för sina rättigheter. Ger sitt liv för dem. För att andra ska kunna få det bättre. Och det är riktigt skrämmande med människor som kan rösta för ett inskränkande av andra människors rättigheter. Förstår de inte att om man börjar förbjuda ett sätt att leva så kan det vara deras egen tur nästa gång? Nästan alla människor borde ju tillhöra en minoritet på ett eller annat sätt. Det behöver ju inte vara just homosexualitet. Det kan vara att man är rödhårig, har glasögon, är sjuk, gillar konst eller vad som helst för att dra det lite längre. Vad är det som säger att om man börjar förbjuda en sak så slutar det där sen? I filmen diskuterade de ett lagförslag som skulle göra det lättare att avskeda en lärare bara för att han/hon var homosexuell. Och inte bara det, man skulle också få avskeda de ur personalen som uttryckte sympatier för denna homosexuella person. Och anledningen till detta var då givetvis att de var rädda att barnen också skulle bli gay.

Det är ungefär lika smart som Beatrice Ask och hennes gredelina kuvert. Hon uttryckte på allvar en önskan om att misstänkta sexualförbrytare skulle få hem gredelina kuvert i sina brevlådor så att alla grannar, vänner och familjemedlemmar skulle se vad de var misstänkta för. Misstänkta alltså, inte redan dömda, bara misstänkta. Är det så vi vill ha det här i världen? Kolla här själva. Hon säger misstänkta flera gånger till och med.

Nä, jag känner att jag skulle kunna skriva en hel roman om allt detta. Men det orkar jag inte. Inte just nu. Gonatt!

Blaj

2010-03-19T14:58:00.000+01:00

Jag är ganska trött på mig själv och mitt gnäll på den här bloggen just nu. Därför har jag inte haft nån vidare lust att uppdatera den här veckan. Jag känner mig inte riktigt nöjd. Måste fundera.

Superduperdunderförkyld

2010-03-17T19:10:00.001+01:00

Jag är superdunderförkyld. Det är ett elände. Idag har jag försökt sova bort alltihop. Det funkade ganska bra. Tillsammans med Otrivin Comp. Det är de bästa näsdropparna ever. Den tar bort både när det och täppt och när det rinner. Fast man blir torr som fnöske i näsan. Det är det värt.

Igår var jag däremot väldigt aktiv. Det var inte lika bra. Var rätt slut på kvällen sen. Först fikade jag med Bea. Sen gick jag och handlade med Henrik. Sen kom min lillasyster och vi gick och såg Alice i Underlandet. Den var jättefin. Jag förstår inte alls de som tycker att den är för ljus och disneylik. Jag tyckte den var rätt mörk ändå. Det är klart, den är ju gjord för en kommersiell publik. Det är ingen undergroundfilm direkt. Men på de premisserna har han ändå lyckats fint, den där Burton. Han är duktig han.

Häromdagen läste jag ut Pamela Andersons biografi. Jag köpte den för 30 kronor på Citygross en gång. Det var bland det sämsta jag läst i hela mitt liv. Jag har läst både Traci Lords och Carolina Gynnings biografier. Alla tre har ett språk så uselt så att man skäms. Det är verkligen Hej Google translate (ja, även Gynnings som är skriven på svenska). Men de två sistnämnda har ändå en livshistoria som är lite intressant, som man kan fascineras av och fastna lite i. Pamelas däremot, hu! Den handlar bara om hur otroligt snygg och sexig och god hon är och hur avundsjuka alla är på henne. Och så är den skriven i tredje person och hon har döpt om alla människor. Hon själv heter Star. Bara det kan ju få en att vilja kräkas. Och hon säger allt med "ett hest skratt".

Vad jag vill komma fram till är att ni inte behöver läsa den. Alls. Den är hemsk. Och varför var hon tvungen att förstöra sig själv sådär? Hon var ju så fin från början.

Innan hon blev känd.

I början av karriären.

Nu.

Vidvinkelpics från helgen

2010-03-15T17:12:00.001+01:00

Vidvinkel

2010-03-15T01:20:00.001+01:00

Nu har ni haft lite tid på er att svara på min fråga men eftersom ingen svarat så antar jag att alla tycker min nya jacka är sketaful men som vanligt så gör jag som jag själv tycker och sparar den för jag gillar den, trång eller inte.

Detta är inte tänkt att bli ett långt inlägg, får ta det imorgon istället. Helgen har präglats av ett vidvinkelobjektiv som Henrik lånat av en arbetskamrat. Jag har alltid velat ha ett. Det är så roligt!

Fler bilder kommer kanske imorgon eller en annan dag.

Vårjacka

2010-03-12T18:12:00.001+01:00

Igår var min lillasyster här. Vi gick på stan och jag hittade en fin vårjacka på H&M, vilket var bra eftersom jag har presentkort där och de har 100 kronors rabatt på alla jackor just nu. Jag provade den lite kvickt och tyckte den satt bra. Men sen på kvällen när jag skulle visa den för Henrik tyckte både han och jag att den var lite för tight. Så idag gick jag tillbaka med den, men ve och fasa! det fanns bara en enda kvar och det var samma storlek som den jag redan hade. Jag vill inte lämna tillbaka den för jag tycker den är så fin. Så nu vänder jag mig till er för råd. Vad tycker ni? Ser den väldigt trång ut? Isåfall får jag väl lämna tillbaka den iallafall. Eller banta!

Fuck the police

2010-03-12T16:33:00.001+01:00

Polisen har börjat ta för vana att gömma sig utanför bion här mittemot oss om morgnarna för att spionera på stackars stressade och frusna cyklister som är på väg till jobbet. Nu kan man undra varför de står där? Vad kan man bryta mot för lag där? Men det ska jag tala om för er serni. De spanar på ifall cyklisterna stannar vid stoppskylten ända borta på bilvägen (där det för övrigt nästan bara kör bussar och taxibilar eftersom vanliga bilar inte får köra in på den gatan, bara ut från den). Ja, SJU STYCKEN POLISER är avsatta för detta mycket viktiga arbete. Jag upprepar: SJU STYCKEN POLISER! Vad i helvete vill de bevisa med detta? Att det inte är värt att cykla i den här staden? Strunta i miljön, åk hellre bil. Då är du säker från polisens räder. Varför, åh varför behövs sju poliser för detta när folk blir våldtagna, misshandlade och mördade någon annanstans i stan? Var är dessa sju poliser då? Jag blir faktiskt riktigt förbannad. Ända sedan jag var ung och insåg att polisen hellre slår trettonåringar med batong istället för att ta fast mördare, så har min respekt för polisväsendet varit obefintlig. Kom ihåg detta nästa gång ni läser i tidningen att det inte finns tillräckligt många poliser. Kom ihåg då att era skattepengar går åt till att jaga studenter, låginkomsttagare och miljötänkare på cykel. Fy fan.

Livet är så tungt och kallsvettigt

2010-03-10T19:08:00.001+01:00

Det tråkigaste jag vet är nog när man måste gå och handla ensam. För mig finns liksom tre grader av handling: 1. Storhandla med buss/bil. 2. Mellanhandla på Lidl/Hemköp. 3. Småhandla på livsbutiken nere på hörnet. Idag var det meningen att jag skulle gå och handla på Lidl. Hela dagen har jag trampat runt här i dödsångest över detta hemska beslut. Det är så fruktansvärt tråkigt. Och jobbigt eftersom man alltid handlar lite för mycket för att man smärtfritt ska kunna bära hem det. Och så här års, när det är kallt, och man har mycket kläder, blir det extra tungt och kallsvettigt. Jaa, jag hatar det faktiskt. Och därför sköt jag upp alltihop och traskade bort till livsbutiken nere på hörnet istället för att inhandla det viktigaste. Glömde toapapper dock. Darn.

Mysterium

2010-03-09T19:39:00.000+01:00

I söndags följde jag med Nina och Mia till Nova för att shoppa. Jag shoppade tvättboll och orange potatisskalare och mascara och vitt linne. Jag längtar tills imorgon för då har jag tvättid och då ska jag testa min nya tvättboll. Jag är mycket spänd. Och skeptisk. Hur ska en plastboll innehållande mineraler kunna tvätta rent? Det är liksom för bra för att vara sant. Och den ska hålla flera hundra gånger. Vi tvättar en gång varannan vecka. Det är liksom år vi talar om här. Om det funkar så är det ganska fantastiskt. Men det återstår att se.

Sigge och jag kollade på Animal babies på tv häromdagen. Det var jättefascinerande, tyckte Sigge. Till slut var han bara tvungen att springa fram till tv:n och studera uppbyggnaden. Var fanns alla djurbebisarna? Bakom? Under? Det var ett mysterium, tyckte han.

Baka liten kaka

2010-03-09T01:20:00.000+01:00

Idag har jag bakat i ugnen för första gången sedan vi flyttade hit. Kladdkakan blev perfekt! Vår ugn/spis är den bästa i världen! Till skillnad från den jag hade när jag bodde ensam. Gasugn utan gradanvisningar. Den hade en skala från 1-9. "Ställ ugnen på 225 grader!". "Okej, jag chansar på sjuan!"

Kvinnokaka.

Uniformed Alice in kinky Wonderland

2010-03-08T18:46:00.000+01:00

Lördagen hade ett perfekt upplägg: förförfest, förfest, efterfest. Sen att jag är i en väldigt asocial period av mitt liv just nu, och kanske ändå inte har så kul bland folk jag inte känner, är inte uppläggets fel. Så vi gick på syntförfest. Syntarna skulle ut och klubba med tema: Uniformed Alice in kinky Wonderland. Tyckte inte de tog temat på så stort allvar dock. De flesta såg ut precis som vanligt. Men det kan vara svårt det där, att som syntare ta steget ut och skilja sig från mängden.

Min låt tydligen

2010-03-08T16:41:00.002+01:00

Enligt Facebook låg denna låten etta (på någon toplista) den dagen jag föddes. Hade aldrig hört den innan faktiskt och besvikelsen var total. Dessutom fick Erika Kraftwerk och Henrik fick "It's my party (and i cry if i want to)". Orättvist! Men nu försöker jag embraca den iallafall. Svängig! Eller nä. Inte ett dugg faktiskt.

Dr. Horrible's sing-along blog

2010-03-06T14:40:00.001+01:00

Igår kväll gick vi på pub faktiskt. Carro har kommit hem från Colombia och Mia fyllde år så hon kom också förbi. Men jag får sån ångest av att köpa alkohol ute. Det är jobbigt. Önskar jag kunde slappna av mer, men nu har jag ju bestämt mig för att försöka spara så mycket som möjligt till sommaren. Vill inte förstöra det. Usch, jag hatar pengar. De ska då alltid ställa till det!

Iallafall, sen när vi tyckte att vi var färdiga, gick vi hem till C&C och kollade på Dr. Horrible's Sing-Along Blog. Något jag verkligen rekommenderar alla att göra! Det är med Neil Patrick Harris, ni vet Barney i How i met your mother. Så fab!

Skeppet + Fredrik

2010-03-05T17:26:00.001+01:00

Igår gick Bea och jag på konsert. Fast hon hade stukat foten tidigare på dagen så hon hoppade mest fram. Men eftersom det var hennes pojkvän som spelade fick hon snällt gå dit och kolla ändå. Och det var jättefint. Båda banden består av endast två medlemmar vardera. Väldigt experimentuell musik. Och gratis dessutom eftersom vi stod på gästlistan. Det är aldrig fel.

Fredrik (och Ola).

Projekt

2010-03-04T17:58:00.002+01:00

När vi flyttade hit i höstas hade jag tre (eller fyra) projekt som jag tänkte ta itu med. Nu har jag börjat med det första som innebär att jag ska ta benen på ett gammalt fult bord och sätta dem på mitt fina schackbräde som farfar gjort. Problemet är bara att schackbrädet är väldigt tunt jämfört med bordet så om man skulle skruva fast benen direkt på det skulle skruvarna titta fram på ovansidan. Inte så fint, tänkte jag. Därför håller jag nu på och sågar ut fyra fyrkanter ur det gamla bordet för att ha som förstärkning under schackbrädet. Tyvärr har jag bara en ytterst fjantig liten bladsåg till förfogande, vilket försvårar processen ytterligare. Men har jag bestämt mig för något så ska det lyckas, även om det blir bra mycket jobbigare än vad det hade behövt bli.

Ser ni problemet med den här bilden?

Måste göra en skåra till.

Så att jag kan fortsätta såga neråt. Dumma lilla töntsåg.

Bored to death

2010-03-04T16:49:00.001+01:00

Genast när jag såg den seriens namn tänkte jag att det här måste vara något för mig. Men jämfört med mig verkar faktiskt personerna i serien ha ett ganska spännande liv. Jag kanske också ska börja utge mig för att vara privatdetektiv. Fast i verkligheten skulle ingen säkert ens ringa en. Finns det folk som på riktigt anlitar folk för att spionera på deras partner till exempel? Det är svårt att tänka sig.

Idag läste jag ut boken Vernon God Little av DBC Pierre. Den var riktigt bra faktiskt men för första gången i mitt liv kände jag att jag borde läst den på originalspråket. Texasdialekten var liksom översatt till nån slags gammal söderkismål. Det kändes helt fel. Och orden som användes sen! Förblajsat, till exempel. Har aldrig hört det ordet förr och det känns också helt fel. Vem skulle få för sig att använda ett sånt ord idag? Ingen, antagligen. Men bortsett från detta var den bra. Hemsk. Tragikomisk. Allra mest hemsk.

Tummen upp för nedskärningar

2010-03-04T00:03:00.000+01:00

Min stackars morfar har fått lunginflammation. Och inte bara det utan det tog fem veckor innan de upptäckte det. Han gick till vårdcentralen och sa att han hade massa ont men de sa att det bara var muskelvärk och gav honom muskelavslappnande medicin. Men då mådde han ännu sämre för den medicinen passade inte ihop med hans hjärtmedicin så då fick han gå tillbaka för att få en annan istället. Så för ett par dagar sedan var de tvungna att åka till akuten för han kunde knappt andas och där upptäckte de att det var lunginflammation som han gått runt med hela tiden. Är man 79 år är det inte jättesunt att gå runt med det så länge. Heja sjukvården och ni som bestämmer att man ska skära ner på den!

Filmfilmfilm

2010-03-02T22:24:00.001+01:00

Egentligen är det här min absoluta favorittid på året. Precis innan våren har börjat. För nu har vi allt framför oss. Vi har inte missat en enda solsekund ännu. Det är nu allt börjar vända till det bättre. Hoppet och ljuset återkommer.

Och medan man väntar kan man kolla på film utan att få dåligt samvete för att man sitter inne under en filt och gosar. Igår såg vi I'm not there. Tyvärr var vi på prathumör och hade massa att diskutera så jag kunde inte riktigt leva mig in i den. Men Cate Blanchett var ju bara helt fantastisk som Dylan. Hon gjorde det klart bäst av alla. Jag blev verkligen imponerad. Har ni inte sett den så borde ni göra det, om inte annat så för hennes skull.

Idag är det Barry Lyndon som står på schemat. Jag har sett den innan, när jag var yngre, men då tyckte jag bara den var ett evighetslångt astråkigt kostymdrama. Får se vad jag tycker idag.

Cate Blanchett.

Röda snowjoggings

2010-03-02T03:58:00.000+01:00

Förresten så träffade jag på en gammal kursare igår från när jag läste 20 poäng lingvistik våren 2003. Jag såg ett par röda snowjoggings på stan och stirrade hänfört, då jag inte har sett en enda människa med snowjoggings på hela vintern, förutom jag själv. Så märkte jag att personen i fråga stirrade lika mycket på mig som jag stirrade på hennes skor, och jag hade inte mina snowjoggings på mig just igår, eftersom det var så torrt och osnöigt. Så var det hon. Vi var klassbästisar tillsammans med två andra tjejer och vi höll kontakten ett tag allihop efter att vi hade slutat. Men sen rann det ut i sanden som man brukar säga. Och nu var hon färdig och yrkesutövande logoped den jäkeln! Vilken jäkla jäkel alltså. Fast jag ville ju aldrig bli det. Eller jo, ett tag hade jag funderingar på det men man behövde väldigt bra betyg för att komma in på den utbildningen så jag orkade aldrig ens söka till den.

Men nu har jag kommit på vad jag vill bli! Nånting som jag faktiskt tror på. Jag ska dock prata med min nya jobbcoach den 10 mars innan jag offentliggör det här. Ja, jag ska få en ny jobbcoach. En intern från Arbetsförmedlingen den här gången. Förhoppningsvis låter hon mig få en syl i vädret och till och med kanske lyssnar på vad jag har att säga, till skillnad från den där tvåveckorsutbildade coachen jag träffade i höstas. Han var blä.

Februaris sista söndag

2010-03-01T19:38:00.001+01:00

Igår var en bra söndag. Jag gillar söndagsaktiviterer och sånt blir allt lättare ju mer våren närmar sig. Igår följde vi till exempel med Christian till Oasen och jag hittade en mycket ledsam liten skapelse för 10 kronor i fyndhörnan. Den talade till mig och mitt stackars hjärta kunde inte säga nej. Jag kände ett starkt behov av att få ta hand om den och göra den glad igen. Nu står den i sovrumsfönstret (se bild nedan).

Sedan fikade vi på Hollandia och Gabbi berättade att hon provat varenda en av deras bakelser. Det var nog det mest bisarra jag hört på länge. Själv kan jag snarare stoltsera med att inte ha provat en enda av deras bakelser. Tills igår. Då köpte jag en liten liten chokladhallongrej. Jag vill inte ens veta vad den kostade. Jag bara slängde fram kortet och hoppades på det bästa.

På kvällen åt vi Subwaybaguetter och kollade på 2001 i Bluray. Henrik ska helst ha alla filmer i Bluray nu för tiden. Här är det förbjudet med sletna nedladdade xvid-filmer numera. Nä, fint ska det va. Och visst, det ger ju faktiskt en aning mer känsla och inlevelse.

Vårens projekt: att försöka spara pengar så jag kan göra något kul i sommar. Med början nu.

Rexbegonia.

Uppmuntran

2010-03-01T18:32:00.003+01:00

Det var väl då för jäkligt att det ska finnas så dåligt med jobb att söka. Här sitter jag med ett helt färdigt CV men jag har ingen att skicka det till. Fast jag kanske är för kräsen. Eller rädd. Jag tror inte jag kan någonting. Jag tycker alla platsannonser är så invecklade och arbetsuppgifterna låter jättesvåra. Och de vill alltid att man ska ha flera års erfarenhet. Lätt! Någongång måste man ju få den där erfarenheten också och hur ska det gå till när man aldrig ens får börja? Jag kanske skulle ta och bli forskare istället och forska fram en erfarenhetsgen så att folk i framtiden kan födas med erfarenhet. Det vore väl bra? Eller? Inte det nähä.

Som uppmuntran lyssnar vi lite på Casiokids istället va.

Att inte sova

2010-03-01T00:35:00.000+01:00

Igår fick jag äntligen min efterlängtade förfest. Jag bara satt hemma hos mig själv med en vinbag och lät folk komma och gå. Det är nice. Det gillar jag. Fast det kom lite konstiga människor. En jobbkompis till Henrik och hans gäng. Men det gör inget, sålänge man är trevlig och snäll är man välkommen hem till mig! Iallafall till en viss gräns. Man får vara beredd på att bli utslängd om jag vill sova bara. Fast jag behövde inte det. De skulle ut. Och vi satt uppe och tittade på, samt diskuterade, konståkning. Och sen kunde jag inte sova. Jag tror jag dricker så sällan nu för tiden att min kropp har vant sig av vid alkohol och därför får en liten chock av det. Eller så dricker jag inte så mycket längre att jag däckar som jag kanske gjorde förr. Jag vet inte.

Snart springer jag till skogs

2010-02-27T16:40:00.000+01:00

Idag är en sån dag när man inte riktigt kan få ur någon någonting. Meningen var att vi skulle till Jenny på förfest ikväll och sen skulle de ut på nåt ställe dit vi inte ville. Men nu bara håller folk på och är sjuka och kan inte bestämma sig för vad de ska göra och de som inte är sjuka kan heller inte bestämma sig. Ska vi vara där? Ska vi vara här? Ska vi gå ut? Vad ska vi äta till middag? Henrik ignorerar alla mina frågor och förslag totalt och sitter och spelar gitarr istället. Men jag håller på att bli tokig! Jag måste andas djupt och släppa allt. Bara följa min egen lag; minsta motståndets lag. Problemet är bara att då hamnar jag väl ingenstans istället. Och jag som är festsugen.

Tack!

2010-02-27T14:10:00.001+01:00

Jag gillar dig som sweetar mina outfits.

Onda mage

2010-02-27T12:45:00.000+01:00

Igår åt vi födelsedagsmiddag för Chrille på Carib Creol. Det var trevligt. Men jag blir alltid lite stressad när man ska äta och det spelas hög musik och är fullpackat med folk överallt. Och jag hade jätteont i magen redan innan jag gick dit. Jag trodde och hoppades att det var på grund av hunger men det gick inte över. Och sen ville alla andra gå till Deb typ klockan 22.30 men Henrik och jag hade alkohol med oss och vi hade ingen lust att gå ut så tidigt heller så vi stack hem och vilade min mage istället. Jag känner att vi inte riktigt har hängt med i utvecklingen där. Vi gillar fortfarande att hemmaförfesta. För det första är det ofta så mycket trevligare för att man kan prata mer och umgås med folk. När man är ute blir det alltid så att alla splittras och så kan man inte prata för det är så hög musik. För det andra är det så jäkla dyrt att dricka ute. Och jag är fortfarande alldeles för ung rent själsigt för att gå ut och ha kul helt eller halvt nykter. Omogen kanske man kan säga. Eller så är det bara inte min grej. Jag har ofta tusen gånger roligare hemma hos folk än på klubb. Och så är det med det.

Kvällens

2010-02-26T19:24:00.001+01:00

Kvällen till ära fick den nya zigenarklänningen åka på. Från Indiska.

Blaj

2010-02-26T15:45:00.000+01:00

Jag försökte ta mig en tur på stan för att gå på bokrean men det gick inte alls ser ni. Direkt jag kom in på Akademibokhandeln kändes allt bara blaj. Dessutom tycker jag inte ens att det är så värst billigt. Kan ju köpa en pocket mycket billigare lika gärna. Vill jag läsa en bok så skiter jag i om det är pocket eller hård pärm, jag vill ju liksom bara läsa boken. Så istället gick jag till Systemet och köpte sex styck öl till Henrik. Ikväll ska vi på födelsedagsmiddag.

Snäll bebis?

2010-02-25T19:20:00.001+01:00

På den här sidan finns massa gamla fina och roliga bilder på kändisar. Kan ni till exempel gissa vem detta är?

Adolf Hitler.

Jag har aldrig ens tänkt tanken förut att han faktiskt också var bebis en gång.

Inte lätt alltid

2010-02-25T16:55:00.000+01:00

Jag har aldrig i hela mitt liv haft sån här träningsvärk förut. Det är nu tredje dagen jag knappt kan räta ut benen. Henrik har det likadant. Vi stapplar runt som två krymplingar. Jag här hemma och Henrik på sitt jobb, stackarn. Fast det blir ju bättre ju mer man rör sig. Har man suttit en stund med böjda knän blir det genast svårare igen.

Jag såg en film på Canal+ nyss. Nothing is private hette den (fast jag tror den heter Towelhead i USA) och handlar om en trettonårig flicka som håller på att upptäcka sin sexualitet och därigenom stöter på massa dubbelmoral och fördomar från alla människor runt omkring sig. Rasism, sexism mm. Den var rätt fin faktiskt. Och lite hemsk. Det är inte lätt att vara tretton, det är då ett som är säkert.

Vet ni förresten vilket land i världen som har lägst lagstadgad ålder för att få ha sex? Ja, av de länder som överhuvudtaget innehar en sådan lag. Det är säkert inte alla som har det. Vatikanstaten. Tolv år. Behöver jag säga mer?

Äntligen!

2010-02-25T01:03:00.000+01:00

Gah! Min blogg har inte funkat på hela dagen. Och nu har jag såklart glömt vad jag skulle skriva om. Eller nej! Bea och jag var på Konsthallen idag. Jag brukar aldrig vara där för jag är så himla okulturell men det var en jätterolig utställning, så jag blev helt inspirerad. Konstnären hette Hans-Peter Feldmann, och jobbar med målning, foto, kollage med gamla upphittade bilder och allt möjligt. I ett rum hade de satt upp 101 fotografier i en lång rad med människor som var från 0-100 år. Och i ett annat rum var det massa små föremål som snurrade med lampor bakom så att det blev jättestora snurrande skuggor på väggen. Snyggt! Ja, det fanns hur mycket som helst att kolla på. Nästan för mycket faktiskt. Men jag känner att jag hade lite tur där. Det kunde ju vart nåt skittråkigt och så hade jag aldrig mer velat gå dit. Rekommenderas iallafall.

Idag fick vi hem två nya filmer från Lovefilm också. De är så himla snabba. I'm not there och The brown bunny. Den sista såg vi nyss. Den var skum. Nästan inga dialoger eller nån bakgrundsmusik. Och så innehåller den en autentisk avsugning med Chloë Sevigny och Vincent Gallo. Åh, hon är så snygg och han är så sliskig! Och gissa vem som regisserade filmen. Vincent Gallo såklart. Men jag gillade den ändå på nåt sätt. Slutet gjorde att den ändrade karaktär lite, tycker jag.

Hans-Peter Feldmann

Haha

2010-02-24T00:26:00.002+01:00

Tre låtar jag minns

2010-02-23T19:48:00.001+01:00

Följande tre låtar måste vara bland de första jag minns. Ja förutom barnvisor och ramsor som Dansa min docka och Sudda sudda sudda sudda bort din sura min då. Vilka är de första låtarna ni minns?

(Och ja det är Christian Bale som spelar Jum-Jum, så roligt!)

Aaaaaaj!

2010-02-23T18:01:00.000+01:00

Idag har jag en hemsk träningsvärk i benen. Jag kan inte ens sträcka ut dem ordentligt. När jag går måste jag gå med böjda ben. Jag tror jag råkade använda muskler igår på träningen som jag aldrig använt förut. Men så länge det är för en god sak gör det inget att det gör ont. Iallafall försöker jag tänka så.

Jag börjar bli trött på allt gnäll om snö. Jag tycker vi ska vara glada att vi har fått en så fin och vit vinter. Det är mycket mindre deprimerande än den gråa regniga niomånadershösten vi brukar ha i vanliga fall. Visst, jag kan förstå att det är jobbigt för er som pendlar och har problem med att komma fram och tillbaka till ställen, men det är faktiskt inte snöns fel. Det är vårt eget fel för att vi inte är mer förberedda på sånt här. Nä, jag tycker det känns helt rätt och riktigt med snö. Det är ju så det ska vara egentligen i det här landet. Marken får sitt skyddande täcke precis som den vill ha, så att den kan blomma upp riktigt vackert sen när det är dags för vår.

Och jag längtar verkligen efter våren. Det förnekar jag inte. Men jag har heller aldrig sagt att jag gillar höst och vinter. Jag gillar värme. Sol. Blommor. Hav. Gräs. Grönt. Och jag vet att folk kommer klaga lika mycket i sommar när det är 30 grader varmt och klarblå himmel. Men det skiter jag i för jag kommer att älska det. Jag kommer njuta varje sekund.

Men hur som helst så väljer jag ändå snö framför inte snö om det ändå ska vara kallt och jävligt.

Love

2010-02-22T21:17:00.002+01:00

Vi har, som så många andra i dessa dagar, börjat testa Lovefilm. Man får en månad gratis. Det blir fyra filmer som kommer hem i brevlådan på en månad. Sedan skickar man helt sonika tillbaka dem i samma kuvert. Och det finns hur mycket som helst att välja bland. Säg till om ni också vill testa så kan jag skicka er en länk (då får jag en extra gratis film hihi). Man måste bara komma ihåg att gå ur innan hela månaden har gått, för annars får man börja betala. 99 kr/mån. Vi har pratat om att fortsätta ett tag. Har massa filmer på min filmlista som jag vill se nu. Hittills har vi fått hem Blow-up och Battle Royal. Den förstnämnda är en galen konstkultfilm från 1966, som vi såg en snygg affisch för när vi var på Kap Verde. Den andra är en japansk ultravåldsfilm som jag blev rekommenderad för säkert 7-8 år sedan. Handlar om en skolklass som är fångar i tre dagar på en öde ö med varsitt vapen. Om fler än en person lever efter tre dagar så kommer de alla sprängas i luften. Tricksigt värre.

Sen har jag precis läst ut Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen. Jag har även läst hans Kafka på stranden. Och jag gillar dem, men samtidigt är det något som är fel. Det känns som att han snärjer in sig för mycket i historien så att den blir onödigt krånglig och lång. I Kafka på stranden var slutet helt sjukt. Jag fattade inte vad som hände. Det var bara som en surrealistisk ologisk dröm. Det gillar jag inte. Men i övrigt var boken jättebra. Men den här senaste jag läste kändes bara alldeles för utdragen. Han skulle kunnat hoppa över ett par hundra sidor så skulle den varit fantastisk. I början var jag alldeles uppspelt för att den var så bra men sedan tröttnade jag. Och det var inte för att den var lång, jag har inga problem med långa böcker, men här tappade jag liksom intresset av någon anledning.

Tänkte bara uppdatera er lite om mina kulturella förehavanden.

Tystnad

2010-02-22T13:35:00.000+01:00

Jag hatar tystnad. Inte sådan tystnad som när man sitter ensam hemma och bara vill ha det alldeles tyst. Jag menar människors tystnad. Jag hatar att bli ignorerad. Eftersom jag inte kunde acceptera chefens mail om att de "inte hade möjlighet att ha mig kvar som timanställd", skickade jag såklart tillbaka ett mail med frågan varför. Varför ringde de mig i januari och erbjöd 8 timmars katalogisering i veckan? Det skulle börja den 11 januari men då fick jag bara introduktion ett par timmar, sen blev det inget mer. Jag vill veta om det beror på mig. Jag kanske har betett mig jättedumt utan att veta om det. Isåfall kan det vara bra att få veta det så att jag kan skärpa mig till nästa gång. Eller så handlar det bara om de sedvanliga nedskärningarna. Och det kan också vara bra att få veta, för då slipper jag gå runt och tro att jag är dum i huvudet. Hur som helst så avslutade hon med att skriva att jag skulle vända mig till henne med "spörsmål". Och det har jag gjort nu. Ändå får jag inget svar. Nu har det i och för sig varit helg så jag hoppas att det beror på det, men jag har väntat en hel fredag och nästan en hel måndag på att få veta. Och jag tycker faktiskt att jag har rätt att få veta! Jag har alltid varit ett stort fan av ärlighet. Den brutala sanningen är alltid bättre än att gå runt i ovisshet. Iallafall nästan alltid.

Hämta hem mig, Amsterdam

2010-02-21T13:57:00.002+01:00

Nu känns det bättre. Har spenderat helgen med att bland annat trösta mig med Gabbis liknande erfarenheter. Och jag tror inte att hon är utvecklingsstörd så då kanske inte jag heller behöver vara det. Jag har dessutom lagt ner timmavis på att göra ett helt nytt CV. Det blev verkligen "outside the box". Är lite nöjd faktiskt. Men det behöver inte betyda så mycket. Jag litar inte på mig själv där. Jag har känt mig relativt nöjd förut men har trots det ett par månader senare hittat jobbansökningar som något jävla cp måste ha skrivit och sparat ner på min dator.

Jag kunde inte sova inatt. Jag fick helt sjuk inspiration till att författa ett personligt brev att använda i jobbsökningssituationer. Jag blev så rädd att jag skulle glömma alla fina formuleringar så jag fick snällt gå upp och skriva ner alltihopa. Har inte läst det idag dock. Tror jag ska överlämna det åt Henrik när han kommer hem. Vem vet, kanske blev det bara drömskt bajsprat av hela grejen?

Och dessutom, vem kan deppa när man hittat en sån här festlig magväska på vinden? Känner mig mer än redo för vår nu. Och kanske en resa till Amsterdam?

Ledsen

2010-02-19T13:50:00.001+01:00

Nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag ringde min schemaläggare igår och frågade om de helt hade glömt bort mig. Hon sa att det hade hänt en massa saker sedan sist och att chefen skulle höra av sig till mig. Redan samma kväll fick jag ett mail från henne där det stod att de inte längre har möjlighet att erbjuda mig timmar på biblioteket. Jag förstår såklart ingenting. Jag hade ju knappt ens börjat. Jag skulle ju börja med katalogisering. Vad hände med det? Och varför ringde dig mig överhuvudtaget och erbjöd mig det när det aldrig blev någonting? Det måste bero på att jag är dålig. De gillade mig inte helt enkelt. Nu sitter jag här och gråter och känner mig mest misslyckad i hela världen. Och väldigt dum. Och lurad. Ser inte riktigt meningen med någonting längre. Vem är det jag försöker lura? Du kommer aldrig få ett jobb. Inse det någon gång. Du är dum och ful och utvecklingsstörd och ingen vill ha dig. Fatta det.

Det är kanske bra

2010-02-18T16:10:00.001+01:00

Igår såg jag En nymfomans bekännelser. En lite annorlunda film med ganska skum sensmoral. Det handlade om en tjej som var nymfoman och hon trivdes jättebra med att knulla med en massa olika män, kända och okända. Men sen blev hon ledsen för vissa män behandlade henne som en slampa och det tyckte hon var orättvist. Så blev hon kär i en man första gången i sitt liv och de flyttade ihop och var jättelyckliga trots att han var dålig i sängen. Men så kom det fram att han var ett svartsjukt och våldsamt as. Då lämnade hon honom och var ledsen i flera månader. Sen började hon bli kåt igen, så då tog hon ett jobb på en bordell och det trivdes hon skitbra med. Äntligen kunde hon göra det hon ville och dessutom få betalt för det. Ända tills hon blev misshandlad och våldtagen av en kund, då blev hon ledsen igen och bestämde sig för att sluta. Så gick hon tillbaka till att bara vara nymfoman igen. Och trivdes med det igen. Alltså var filmen helt meningslös. Hon kom bara tillbaka till början igen. Lärde sig ingenting egentligen, men än att hon borde fortsätta precis som hon alltid gjort. Och det är ju kanske bra om hon nu trivs med det.

Finns du?

2010-02-17T23:17:00.000+01:00

Igår träffade jag en sån där galen schablonmänniska. En sån där som man hör talas om ofta men aldrig träffar. Vi var hos en kompis som i sin tur hade en kompis på besök över natten och den kompisen hade i sin tur med sig en kompis. Om ni fattar. Och den sistnämnda var en sån som säger saker som: "Asså jag gillar verkligen allt sånt där multikulturellt skit men kommer de hit tycker jag faktiskt att de ska anpassa sig efter våra seder och traditioner! Håller ni inte med?" Och vi sa: "Men det där ju en ganska komplex fråga..." Och han sa: "Vad fan menar du?! Så du tycker att det är rasistiskt att sjunga nationalsången på skolavslutningen då?!" Och så avbröt han och vägrade lyssna och la ord i munnen på en hela tiden. Det var bara att ge upp diskussionen och gå hem i princip. Han berättade också att han vart tillsammans med sin tjej i tolv år och att han visste allt om henne. Hennes favoritsnyftfilm numero uno var Dirty Dancing och nummer två var Pretty Woman. Och hennes älsklingsmusik var Brian Adams - liveskivan. Men hej, förutsägbarhet! Och då funderar jag igen över det faktum att dessa människor faktiskt finns på riktigt. Jag måste leva i en mycket skyddad värld.

De övriga två skämdes och fick ursäkta honom inför oss när han inte hörde. Men vem är det egentligen är som är trångsynt? Är inte jag trångsynt som inte ens tror att såna människor faktiskt finns?

Finns ni?

2010-02-17T20:05:00.001+01:00

Det känns som att ni som läser tycker att jag är helt cp i hela huvudet. Ni säger aldrig nånting. Ni håller aldrig med och ni svarar aldrig på mina frågor. Ni får till och med tycka att jag är otacksam, bara ni säger nånting! Eller så kan jag låtsas att ni inte finns, om ni gillar det mer. Jag la upp gilla/ogilla-knapparna bara för er skull, för att ni inte skulle behöva skriva något eller gå ifrån er anonymitet, men inte ens det nappar ni på. Svåra människor!

Fucked up?

2010-02-17T14:39:00.000+01:00

Idag har jag vart på världens längsta möte med min arbetsförmedlare. En timme tog det. Hon var orolig för mig. Det är jag med. Jag har inte fått jobba på aslänge och de svarar inte på mina mail de jävlarna. Imorgon ska jag ringa jobbet och fråga om de har glömt bort mig. Men arbetsförmedlaren tyckte även att jag borde söka professionell hjälp. För min själ, som hon så fint uttryckte det. Hon fick mig nästan att lova att jag skulle ringa Sjukvårdsupplysningen och förklara mina problem och fråga vart jag ska vända mig. Hon sa att mina problem syntes på min yta. Till historien hör att hon varit familjeterapeut tidigare och detta sa hon inte till mig i egenskap av arbetsförmedlare, inte.

Okej, att sista tiden varit lite sisådär för mig men är det verkligen så illa? Jag vet inte själv. Jag kanske är alldeles för uppfuckad för att fatta. Jag fattar ingenting, allt som oftast.

Idag är jag ensam hemma. Henrik jobbar hela dagen och sen ska han direkt till en kompis för att ha hockeyvaka. Hockeyn börjar 01.30. Så jag ska laga stuvade makaroner och kolla nån film på Canal+. Och innan dess ska jag träna. Men vad mer? Jag vet inte. Dagen är så lång.

Kan någon förklaaara?

2010-02-16T17:20:00.001+01:00

Alltså, vem gillar egentligen Rammstein? På riktigt? Konstigt nog så har jag en hel bunt med vänner som har betalat flera hundra för att få se Rammstein ikväll. Jag kan inte för mitt liv förstå det. För jag menar, de är väl inte seriösa? Det måste ju vara ett stort skämt alltihop. Det har jag alltid trott. Och jag såg dem faktiskt en gång för längesedan i Hultsfred. De bara: Du. Du hast. Du hast mich. Du hast mich gefragt. Du hast mich gefragt. Du hast mich gefragt und ich has nicht gesagt. Och så sputade de eld och var astöntiga. Och vad menar de egentligen med den där videon där de har sex med tjejer och ejakulerar på riktigt? Vad betyder det? Finns det någon sorts budskap där eller? För jag fattar verkligen inte.

Beach 2010?

2010-02-16T15:02:00.000+01:00

Nu har vi vart och tränat. Mina arma lemmar darrar av trötthet, trots att vi tog det väldigt lugnt. Det var ju någon månad sen sist nu. Vi får säga att vi kör rehabilitering. För Henrik är det ju iallafall det. När man sänker vikten till 2,5 kilo och ändå knappt orkar 6 st repetitioner, då känns det lite illa. Men men, man ska ju alltid börja någonstans.

Idag gick jag dessutom upp tidigt (för att vara jag) och träffade Honey på stan. Hon tyckte inte heller H&M hade roliga kläder nu och hon kunde till och med sätta ord på det: 90-tal. Det funkar inte för oss. Det ligger liksom för nära i tiden. 90-tal kan inte vara retro. Inte än. Det kan bara vara fel. Jag börjar förstå mamma nu när hon inte tyckte det var så kul att 70-talet kom tillbaka i modet. Men alltså, 90-tal. Spräckligt. Spräckligt, nej det går inte.

Vi gick till Indiska istället för att kolla in zigenarmodet. Och se där, min zigenarklänning hade sänkts med 150 kronor. Jag slog till direkt. Ni får antagligen se den någongång. Så fin! Fast Henrik tyckte inte det var zigenarmode alls. Han ska alltid säga emot, han.

Duktig

2010-02-16T01:08:00.000+01:00

Idag var Henrik och röntgade lever och lungor. Själv har jag suttit hemma och sökt jobb. På onsdag ska jag till Arbetsförmedlingen och då måste jag ha med mig en lista på vilka jobb jag sökt den senaste månaden. Jag tycker verkligen att det är torka på det planet. Finns ju i princip ingenting. Och då söker jag inte enbart inom min branch. Suck. Tänk om hon tycker jag är en så dålig människa att hon säger upp min a-kassa? Fast hon borde vart med om värre än jag. Jag som är så duktig jämt. Iallafall var jag det en gång i tiden. När jag var yngre var jag duktig av naturen. Jag behövde inte anstränga mig ett dugg. Sen tog det slut. Nu är jag som alla andra och måste kämpa. Det känns hårt.

Fel

2010-02-14T14:51:00.000+01:00

Jag vet att det blev ett dumt syftningsfel i förra inlägget men jag orkar inte skriva om. Nu vet ni att jag är medveten om det iallafall.

Om det är så här att vara vis kan det lika gärna va

2010-02-14T14:48:00.000+01:00

Jag har sketagrisakultaont i en visdomstand. Det är inte kul alls ska jag be att få tala om. Jag har fickor runt alla mina visdomständer och ibland bestämmer de sig för att göra jävligt ont, antingen när de vill ta sig upp lite ur fickan eller när det har fastnat nåt där inne. Det händer inte jätteofta, kanske ett par, tre gånger om året men då gör det rejält ont. Min tandläkare sa en gång att man skulle borsta som fan, strunta i att det blöder utan bara borsta på, för blodet tar med sig bakterierna ut. Så nu gör jag det. Borstar och borstar och blöder och blöder, samt knaprar Alvedon för att överleva. Som plus i kanten har jag fått ett sår i mungipan av att jag borstar så mycket, samt en liten och meningslös, men ack så kännbar, blåsa på tungspetsen. Det gör ont i min mun! Det är väl så det kan sammanfattas. Och inte gör det mig visare heller, vad jag har märkt.

Idag hade vi tänkt åka skridskor men tappade sugen lite. Det töar. Drippdropp från takåsarna. Så istället får det bli söndagsmatlagning här hemma. Och äntligen äntligen ska jag se Drömprinsen - filmen om Em som går kl 18.00 på Canal+ SF (inte Science Fiction utan Svensk Film). Jag har längtat i flera långa år! Tror jag var femton sist jag såg den.

Godnatt

2010-02-14T02:05:00.000+01:00

I Smedstorp var Ida och Jacob nästan insnöade. De var tvungna att be markägaren ploga vägen utanför så att de skulle kunna ta sig till sina jobb. Vi gick ut och lekte i snön på natten. Det blåste och yrde så man knappt kunde se något. Men man kunde göra kullerbyttor i uppförsbacke iallafall.

Idag har jag mått märkligt illa för att ha druckit så pass lite och gått och lagt sig så pass tidigt som vi ändå gjorde. Har i och för sig inte sovit så bra de senaste två nätterna. Just därför ska jag gå och lägga mig nu vilken minut som helst.

Ikväll har vi tittat på Gudfadern 2. Christian kom hit och kollade med oss. Han hade såklart redan sett dem. Det har nog alla i hela världen utom Henrik och jag. Jag har liksom aldrig haft lust. Men de är rätt fina ändå faktiskt.

Åh, imorgon ska vi nog åka skridskor i parken! Wiiie!

I love tacky

2010-02-11T20:21:00.003+01:00

Idag känner jag mig bättre. Kanske för att jag träffat folk två dagar i rad nu. Idag var det Bea som stod på tur. Vi gick till Konsthallen men där hände ingenting så då tog vi en fika på Kafé Nova. Det var riktigt längsen vi sågs nu. Eller, hon var ju på vår fest men då hann man ju inte prata med nån.

Och sen när jag kom hem tog jag ett djupt andetag och dammsög och svabbade hela lägenheten. Den ni! Nu kan jag verkligen andas ut och bara slappna av utan att få krupp av rastlöshet. Och ikväll ska jag, för första gången i mitt liv, se Gudfadern. Har laddat upp med glass. Jag hittade Sias chokladglass på Hemköp och blev helt till mig i trasorna. Sist jag åt den måste varit åtminstone 2-3 år sedan och det är den godaste glassen jag vet, alla kategorier. Obs! Det ska inte vara den med chilismak och det ska inte vara den ekologiska (hur gärna man än skulle ha velat) för de har inga fantastiskt goda chokladbitar i. Nu ser jag fram emot kvällen.

Imorgon är Henrik ledig så då ska vi åka till Smedstorp och äntligen hälsa på Ida och Jacob i deras nya hus som de har hållt på och renovera i ett år eller nåt nu. Kul med helgutflykt. Det händer alldeles för sällan.

Dagens craving: ett munstycke till vattenpipan i form av en gigantisk guldpenis. Gärna i plast. Ju mer tacky det är desto bättre! Tyvärr tror jag inte det finns såna så jag måste nog tillverka ett.

Så här. Fast man ska kunna röka ur den då.

Vem skall nu flaskan befalla?

2010-02-10T20:34:00.002+01:00

Idag var jag och hälsade på Erika, Erik och Set. I början fick jag inte titta på Set, då blev han sur, men sen lyckades jag charma honom och lärde honom nästan "Give me five!". I övrigt tyckte han tittut var väldigt roligt. Och att bli kittlad.

Igår fick jag äran att hjälpa min lillasyster analysera Fredmans epistel nr 81, det vill säga Märk hur vår skugga av Bellman. Jag som redan var på depphumör blev ju inte direkt gladare av det. Den handlar bara om död och sorg och om hur förgängligt livet är. På något sätt kände jag mig märkligt nära Bellman efteråt. Jag kan inte alls förklara det. Men att folk som levde på 1700-talet kunde tänka samma tankar, känna samma känslor och göra samma saker som jag gör idag. På något sätt.

Jag väntar på att Henrik ska komma hem. Det känns som att det är en stor del av mitt liv just nu. Att vänta på Henrik. Vet inte riktigt om jag känner mig så nöjd över det. Suck.

Jag undrar om jag skulle kunnat vara kompis med Bellman om jag hade levt då.

Meningslös

2010-02-09T20:14:00.000+01:00

Jag känner att livet inte är så kul just nu. Jag ser ingen direkt mening med det. Vad är meningen med allt? Men jag antar att det är min tur nu, efter att ha levt i något slags lyckorus sedan 2004 (då jag slutade umgås med mitt ex). Såklart har vissa dagar känts tyngre än andra, men i det stora hela har jag faktiskt varit jävligt lycklig. Men vad nu? Vad har hänt med mig? En orsak kan vara att förra årets jobbigheter har hunnit ikapp mig. Sen finns det andra grejer också som jag inte orkar eller vill ta upp här.

Jag vill inte jobba, jag vill inte bli stor. Jag vill bara leka leka leka. Men det går inte. Den här senaste veckan när jag inte har jobbat har jag haft skittråkigt. Så då känns det som att man jobbar bara för att tiden ska gå. Och jag vill inte att tiden ska gå. Och jag vill inte sitta här ensam hela dagarna när alla andra jobbar eller har fullt upp med sina liv. Jag känner mig faktiskt rätt ensam. Det finns massa saker man kan göra när man är ensam men jag har ingen lust med någonting. Jag gillar egentligen att vara ensam. Jag trivs med mig själv. När jag har valt att vara ensam. När jag inte måste vara det. Men nu har jag inget val. Jag sitter bara här och lyssnar på deppmusik eller vid pianot och spelar deppmusik.

Jag tänker så mycket på det förflutna och hur snabbt det gick. Jag borde vara glad åt att jag fortfarande är ung och frisk. Det kunde liksom vara mycket värre. Jag kunde vart 80 år och haft ont överallt. Men det är som att jag inte kan ta till mig det. Jag tror mycket beror på att jag inte är nöjd med mitt förflutna. När jag var ung var jag alltid så olycklig. Livet var svårt då. Tänk om jag hade kunnat skita i allt och bara leva. Vad kul man skulle haft. Och nu gör jag samma misstag igen. Jag kommer säkert tänka tillbaka på den här tiden på samma sätt.

Vad tror ni? Är det vintern?

Skit, säger jag

2010-02-09T01:59:00.000+01:00

Jaha. Nähe. Nu är klockan 01.30 och jag har fortfarande inte lyckats lägga in musik i iPoden. Inte för att det är svårt egentligen, det är bara så dumt! iTunes har inte konverterat klart allt än, för det första. För det andra lyckas den hitta massa dubletter av låtar. Varför varför varför? Kan någon förklara det för mig? Alla låtar på min hårddisk finns såklart bara i ett exemplar! Så varför blir det så här? Jag vill ju inte lägga in dubletter i iPoden så då ska jag alltså behöva sitta och klicka på låtarna en och en? Jag vill att det ska se ut precis som jag har lagt in det i Utforskaren, då vet jag var allt finns, men nu fattar jag ingenting. Dumma dumma iTunes och dumma dumma Apple. En sån här sak kan få mig att skita i hela iPodidén och gå tillbaka till min gamla mp3-spelare. Fast tyvärr så har Henrik den nu och lyssnar på ljudböcker med på kvällarna. Vi gjorde liksom ett litet byte. Jag skulle säkert kunna byta tillbaka om jag ville men samtidigt tycker jag inte att det borde behövas. Jag tycker att något som är så stort, känt och omtalat som iTunes borde fungera. De borde liksom ha råd att utforma sitt program så att det blir någorlunda användarvänligt. Men det är skit! Kan ingen förklaaaaara? Jag som skulle motionscykla imorgon. Det är helt omöjligt utan musik.

Hata Apple!

2010-02-08T20:21:00.000+01:00

Resultatet av dagens stadspromenad blev tandkräm från Apoteket (eller vad det nu heter nu för tiden) och ett par astajta jeans från JC. Det var rea på Carlings men det fanns inga jeans som satt bra där, så det fick bli JC istället.

Idag har jag gått över till den mörka sidan. Jag har fått en iPod av Henrik som han i sin tur fått av sitt jobb. Så idag har jag laddat ner iTunes. Jag hatar det redan men vad ska man göra? Min gamla mp3-spelare är så himla bajsig. Batteriet tar slut även om man inte använt den och det är mycket mycket tråkigt.

Ja, så nu måste jag konvertera alla jäkla låtar på hela hårddisken (17 GB) för att kunna lägga in dem i iPoden. Jag hatar Apple som tvingar alla människor att använda sig av deras jäkla filformat bara för att man inte ska kunna dela med sig av dem. Men hur som helst så är jag glad för att den är orange och rymmer hela 16 GB. Min förra rymde ynka 2.

Dagens låt

2010-02-08T15:37:00.000+01:00

Den här brukar jag spela på piano.

Vad ska jag göra idag?

2010-02-08T14:04:00.000+01:00

Idag är det måndag och jag har inte hört något från jobbet på ett bra tag. Känner mig mycket arbetslös. Jag skulle ju få åtta timmars karalogisering i veckan men tjejen som "hjälper" mig sa att det inte fanns så mycket att göra just nu. Hon skulle höra av sig. Det var bara det att hon först skulle på jobbresa och sen ha semester. Nåja, om jag inte hör något innan nästa vecka tänker jag ringa och klaga. Har de sagt att jag ska få åtta timmar så ska jag väl få det? Man kan väl inte bara ta tillbaka det? Eller? Och det var ju för fan nästan en månad sen nu och jag har fortfarande bara introducerats. Och nu måste jag göra det igen för jag lär ju inte komma ihåg något. Bajs.

I lördags hamnade vi på Deb. Men det var inte så hett. Fast musiken var ovanligt bra. Jag lyckades med konststycket att vara där med fyra par (Henrik jobbade i helgen så han låg hemma och sov) och de ville hem helt tidigt för att knulla. När vi gick var Ebbot precis på väg in. Det verkade som att han hade problem med det. Då ville Martin bjuda honom på efterfest. Jag var på såklart men de andra ville bara hem. Så det var bara att rätta sig i ledet och säga godnatt.

Jag funderar på vad jag ska göra idag. Tvätta står på listan. Lite städ skulle också behövas men jag är inte ett dugg sugen. Skulle vilja gå tillbaka till Indiska för att införskaffa lite zigenarmode. Eller gå till Carlings och kolla om de fortfarande har jeansrea. Jag behöver verkligen jeans. Jag behöver inte zigenarkläder direkt. Jag kan ju prova Carlings först och om det inte finns något där går jag till Indiska som tröst. Jaaaay! Bra idé.

Jag har det ganska tråkigt och deppigt just nu. Kan ingen berätta något kul?

Lördagkväll

2010-02-06T20:19:00.005+01:00

Det enda som verkligen är bestämt inför den här kvällen är att jag ska träffa Mia. Det känns bra. Alla vägar är öppna. Nu är det bara att följa minsta motståndets lag. Vi kör en kvällens outfit på det va? Tyckte det kändes passande.

Klänningen har jag fått av mamma. Hon ville inte ha den. Tror den är från Lindex. Påfågelskärpet har jag fått låna av densamma. På obestämd tid.

Layout

2010-02-05T19:14:00.002+01:00

Jag vet inte riktigt vad som hände med bloggen men det är inget jag orkar fixa just nu iallafall. Vi ses senare!

Köksgolv

2010-02-05T18:30:00.003+01:00

Förresten har jag inte orkat visa er vårt nya köksgolv som lades in i måndags. Men nu kommer det. Snyggt eey?

Zigenare

2010-02-05T17:34:00.005+01:00

Åh, idag gick jag på stan för första gången på evigheters evigheter. Jag skulle bara till Nordea för att hämta ut lönen från högskolan (fick ta det kontant, det kostade 150 kronor att få in den på mitt konto i en annan bank). På vägen tillbaka fick jag för mig att jag skulle gå in på Indiska. Jag skulle kunnat handla där för mer än tusen spänn, det fanns så mycket fint. Jag blev jättesugen på att skaffa en ny, lite mer romsk, stil. Men det gjorde jag inte. Istället gick jag in på H&M för där har jag presentkort på 500 som jag fick i julklapp. Men där var allt skitfult och skittråkigt. Inget zigenarmode så långt ögat kunde nå.

I natt drömde jag en helt fantastisk lsd-dröm. Inte för att jag vet något om sånt då men som jag kan tänka mig. Några av mina barndomskompisar övertalade mig att sova över med dem i gångtunneln under stora vägen hemma där jag växte upp. Så satt vi där med våra sovsäckar och helt plötsligt sa de att vi måste skydda alla våra saker från vattnet som skulle komma. Jag fattade ingenting men gjorde som de sa. Så helt plötsligt pekade de mot himlen. Då kom månen nerdalandes skitstor och marken i tunneln förvandlades till en regnbågsfärgad hoppborg. Så vi började hoppa som tokiga och den gigantiska månen gick upp och ner och upp och ner och vi blev översköljda med vatten och hoppborgen började snurra så att vi hamnade med huvudena neråt i vattnet men det gjorde inget för man kunde andas ändå och sen kom vi tillbaka upp igen och då såg jag en clown som hade regnbågskläder som försökte gömma sig. Det var en gammal klasskamrat som jag brukade hata men i drömmen hatade jag honom inte. Och sen kom det massa fler clowner och de var inte ett dugg läskiga, bara roliga och jag bara hoppade och skrattade och allt var jättevackert och stjärnorna var nere på jorden. Nu vill jag hoppa hoppborg alternativt ta lsd.

Apotemnofil?

2010-02-03T23:07:00.000+01:00

Nä, jag ångrar mig. Det allra värsta är nog att jag glömt var jag brukar göra av armarna när jag sover. De är i vägen hur jag än gör. Hur gjorde jag förut? Jävla armar!

Inte död

2010-02-03T17:40:00.000+01:00

Jag är inte riktigt död. Bara nästan. Ligger här och spyr med feber. Inte kul och det verkar inte vilja gå över heller. Fast jag har bestämt att jag ska må bra på fredag för annars hoppar jag nog från Ölandsbron. Om man nu orkar ta sig dit. Är ganska långt.

Idag kan jag iallafall blogga och läsa bloggar. Tidigare hoppade texten framför ögonen och det gick inte alls. Men det värsta har varit att samtidigt som jag verkligen mår skit är kroppen helt rastlös. Det är en jättedålig kombination. Jag har knappt lyckats sova något. Jag bara ligger här och våndas. Stackars stackars mig.

Hemma

2010-01-29T21:36:00.000+01:00

Jag är hemma nu men känner mig inte helt kry. Trodde nästan att jag fått någon sorts tropisk feber som malaria eller något annat spännande men antagligen är det bara den främmande bakteriefloran som fått mig lite ur balans. Jag skriver mer när jag mår bättre!

Snart

2010-01-20T21:55:00.000+01:00

Om 8 timmar ska vi åka. Jag håller på och packar men tar en liten paus just nu. Marie kommer snart för att bli introducerad i kattpassning. Hon ska komma hit lite då och då och ge dem mat, tömma lådan och gosa lite. Det är bra med en kattmänniska som bor så nära.

Vad ska man ha med sig nu då? Pass, biljett och pengar. Tandborste. Badkläder. Behövs inte så mycket mer va? En harpun kanske kan vara bra, som skydd mot hajarna.

Jag har vart så trött sista tiden så jag tror detta är precis vad jag behöver. Få i mig lite solljus och bara slappa och ta det lugnt.

Nu ska jag ta och packa klart så jag kan lägga mig tidigt. Jag kommer inte gå ut på internet en enda gång under tiden jag är borta men det kan hända att jag testar lite mobilbloggning. Om det nu funkar. Det ska bli så skönt att slippa datorer och Bajsbook (Facebook för er som inte fattade). Ha det fint så länge!

I wanna be a hippy

2010-01-19T22:40:00.002+01:00

Vi såg nyss filmen Taking Woodstock. Jag äääälskar alla filmer som har med 60-tal och hippies att göra. Jag vet inte varför, jag bara tycker det verkade så fint och mysigt på den tiden. Med kärlek och fred och dans. Och allt var färgglatt och blommigt och soligt. Ingen disharmoni och hat, utan alla älskade varandra. Ja, jag fattar också att jag glorifierar det hela. Det där hade nog sina baksidor, precis som allt annat. Men det behöver man ju inte tänka på nu. Jag kan få låtsas att det var precis så som de framställer det i filmerna. En gigantisk psykadelisk masstripp. Hur som helst, om ni också gillar att drömma om den tiden: kolla filmen! Nu vill jag se den riktiga woodstockfilmen igen. Det var evigheter sen.

Sommar sommar och sol

2010-01-19T15:46:00.004+01:00

Fick precis veta att Henrik känner den rolige killen som var med i Hajk! Ni vet de där två som stod längst bak bakom staketet och diggade tusan. Den ene var liten och mörk med solglasögon, den andre var stor och ljus med keps. Det är den lille Henrik känner. De är till och med Facebook-kompisar. Den andre är sångarens son, säger han. Så himla galet. Jag höll på att skratta ihjäl mig varje gång jag såg de där två när jag var liten.

Handgjorda arabiska mattor

2010-01-19T15:24:00.001+01:00

Idag blev en dam arg på mig för att vi inte hade några böcker om handgjorda arabiska mattor. Men det finns inte så många utbildningar inom högskolan som behandlar handgjorda arabiska mattor, försökte jag, men då sa hon bara att det verkligen var skitdåligt och att det var en stor del av "deras" kultur och att det var viktigt att det fanns att läsa om. Det finns säkerligen på stadsbiblioteket för de som är intresserade, sa jag, men då sa hon att "Hela länet tar hand om sina invandrare, men inte ni!". Då blev jag förbannad och visade henne vårt utbildningsprogram och sa att det är nog ganska svårt att hitta en högskola eller ett universitet i Sverige som har en större internationell inriktning än här. Och det har ingenting med handgjorda arabiska mattor att göra.

Precis innan ville en man ha hjälp med att hitta sin litteraturlista. Jag sa att han borde gå in på sin kurshemsida och kolla men då sa han att han aldrig vart inne på den och han läste sista terminen på lärarutbildningen. Vad är den, fyra år? Jag blev störtförvånad. Hur kan man klara en utbildning idag utan att ha koll på sin kurshemsida? Eller tycker jag så bara för att jag är bibliotekarie? Jag skulle kanske kunna förstå det om det handlade om en liten halvfartskurs eller så, men en fyraårig utbildning?

De där alla andra

2010-01-18T17:58:00.001+01:00

Haha, igår hyrde vi tre filmer. Den ena var My bloody valentine i 3D! Man fick med såna 80-tals3D-glasögon med röd och grön mjukplast. Och visst blev det djup i bilden men i gengäld blev allt en enda rödgrön röra. Kändes som att man lika gärna kunde skippa den 3D-effekten. Dessutom var själva filmen rätt usel men det var väl ingen överraskning direkt. Sen såg vi Hangover också. Den var rolig.

En sak som jag tycker är märklig är att människor, alltså människor i allmänhet, ofta gör konstiga och väldigt dumma saker. Som att skicka kedjebrev där det står att om man inte skickar vidare till alla på sin kontaktlista så kommer MSN eller nåt försvinna. Eller typ går med i Facebookgrupper som heter "Se vem som vart inne på din sida" där man måste bjuda in alla sina kompisar för att få det att funka. Eller går med i andra grupper som heter "2 kronor till jordbävningsoffren i Haiti" där det inte finns en enda upphovsman presenterad på sidan. Hur kan folk vara så dumma? Tror de verkligen att de ska kunna se vem som gått in på deras Facebooksida genom att skicka en jävla inbjudan till alla sina vänner? Och varför skulle MSN upphöra bara för att de inte skickar vidare ett kedjebrev? Och hur kan de bli förbannade när de gått med i en grupp där ingen organisation eller sponsor nämns och gruppen sen helt oförhappandes byter namn till "Vi som gillar djursex". Skyll er själva för fan! Ni har ett huvud! Det är till för att användas! Tänk till lite och var inte bara en medlöpare!

Suck. Det är ungefär lika konstigt som att alla andra köper popcorn på bio men jag har aldrig i hela mitt liv vart med om att någon jag gått på bio med har velat köpa popcorn. Så vem fan är det som köper popcorn? Bara alla andra hela tiden? Det är så konstigt och ologiskt att jag inte gått på bio med en enda av de där alla andra. Alla andra alla andra. Vilka är ni och varför är ni så konstiga?

Den livsavgörande helgen vecka 2

2010-01-17T13:23:00.001+01:00

Igår hade vi pannkakskalas hos C&C. Problemet med pannkakor är att det tar så lång tid att göra men blir inte så många så om man är några stycken får man kanske bara två var. Det är lite trist. Men man får se det som en social grej istället. Fast det blir ju inte bättre av att vissa själviska individer roffar åt sig utan att ens kolla att andra har fått. Då blir det inte så roligt rent socialt heller. Men turligt nog är inte så många människor så. De flesta vet hur man beter sig.

Annars kan jag vara jävligt långsynt när det händer sånt. När folk uppvisar alltför själviska tendenser. Även om det inte ens drabbar mig personligen så stannar det kvar i mig och jag kan tycka illa om personen i fråga för all framtid. Men det är okej. Jag har insett på senare år att man inte behöver gilla alla, och alla behöver inte gilla mig heller. Livet går vidare liksom.

Och i fredags kväll var jag på middag hos Jennie och Oscar. Så nu var det min tur att se deras hem. Jag blev imponerad av att det var så genuint. Jag trodde först att de tapetserat om överallt med såna där gamla 60-talstapeter som man kan hitta på Tapetorama. Men det hade de inte. De fanns där när de flyttade in. Inte ofta nu för tiden man har sån tur! Och i hela lägenheten dessutom. Annars tycker jag mest att det är 90-talsinredning när man ska flytta någonstans. Härliga kissgula spräckliga tapeter med bård. Mmmmm. Våckert!

Ska passa på att tacka iallafall. Jag hade jättekul och gulaschsoppan var finfin! Sen tog jag med dem till C&C för avskedsfest för det ena C:et ska åka till Colombia med sitt jobb i veckan och vara borta 1,5 månad. Det kommer bli tomt.

Idag känner jag mig lugn. Jag har kommit fram till ett livsavgörande beslut. Eller rättare sagt gjorde mitt beslut att resultatet inte blir livsavgörande, vilket är skönt. Jag och livsavgörande grejer är inte såta vänner. Mitt liv ska helst vara ett hav. Inga berg och inga dalar, bara vågor av olika storlek som för mig dit jag vill och dit jag ska. Just goooo with the floooow.

Peaches

2010-01-15T14:26:00.001+01:00

För tillfället vill jag bara lyssna på Peaches hela tiden. Hon är så cool och man kan verkligen höra att det är hon som har lärt M.I.A att bli så bra som hon är. Lyssna själva:

Monica

2010-01-15T13:55:00.004+01:00

En sak som jag tänkt på ett tag är rösten som svarar när man ska ringa någon av stans alla vårdinrättningar. Hur osympatisk får man låta liksom? Jag blir rädd varje gång och medan jag väntar och lyssnar på denna hemska röst funderar jag alltid lika paniskt över hur jag ska rättfärdiga mitt ärende den här gången. Hur kan man välja att ha en sån elak telefonsvararröst när folk behöver hjälp och råd? Tyvärr kan jag inte beskriva den i text men jag skulle skriva det ungefär så här:

DÖU HAURR KÖUPLATS NOMMERR...TRRÄÄÄII!....

Man blir ju rädd för mindre. Jag tänker mig en riktigt sur och jävlig skånsk tanta som skriker när hon pratar och jämt avbryter alla som försöker säga något. Hon är i 60-årsåldern. Gråsprängt, kort, lite vågigt hår. Jag tror att hon är från Osby eller Bjuv eller nåt liknande. Ungefär som hyresvärden Monica som jag hade en gång i tiden. Hon var inte att leka med, alltså. Jag tror telefonrösten är Monica, på riktigt. Hon fick nog jobb som det efter att de sålde huset.

Vill leka

2010-01-14T18:35:00.003+01:00

Måste bara tillägga: där vi var på bio fanns ett asballt LEKLAND! Det ser helt fantastiskt roligt och spännande ut. Undrar om det bara är för barn.

Äventyrligheter

2010-01-14T17:42:00.004+01:00

Igår kväll äventyrade vi oss bort till en annan del av stan för att gå på bio. Det finns nämligen bara en SF- biograf i stan som kör digitalt. Fint ska det va! Vi såg Avatar, så nu kan jag också sälla mig till skaran av människor som, liksom, har sett den. Och visst var den bra. Även om jag inte direkt känner för att ta livet av mig så tycker jag nog att vår trista gråa vintervärld också kunde vara en aning mer självlysande. Och 3D. Nu längtar jag tills Alice i Underlandet kommer. Den ska också visas i 3D. 3D 3D 3D! Tänk att en sådan sak kan vara så himla exceptionell. Jag menar, hela världen är ju redan i 3D. Men verklighets-3D är inte lika coolt som film-3D. Jag tog med mig 3D-glasögonen hem. Det känns så vuxet med glasögon så nu ska jag börja använda dem och se vad folk säger.

Jag har fått ett eget skrivbord på jobbet. Fett va? Jag ska sitta där 8 timmar i veckan och katalogisera och för det har jag fått ett eget skrivbord. Fast om man ska vara ärlig är det nog inte riktigt ett eget, det är bara att ingen annan råkar ha användning för det. Så nu säger vi att det är mitt.

En vecka kvar nu tills vi reser. Jag lääääängtar!

Fortfarande tråkigt

2010-01-12T18:23:00.000+01:00

Hej! Vet ni, jag är fortfarande uttråkad, fortfarande förkyld och har fortfarande träningsvärk. Och inga tips om förnöjsamheter på internet fick jag från er heller. Härmed antar jag att ni tycker skiten är precis lika tråkig som jag. Idag gick jag in på Facebook. Och vad hände? Absolut ingenting.

Imorgon ska jag lära mig katalogisera på jobbet. Åtminstone hoppas jag att jag ska få lära mig det så att de inte tror att jag redan är expert eller nåt.

Nu ska jag spela piano. Ciao.