Ny blogg

Och här har ni min nya bildblogg. Håll till godo!

Jag gör slut

Detta funkar inte längre, det är bara att inse. Du gör mig bara deprimerad, bloggen. Känns som att du bara är en skugga i jämförelse med min förra blogg. Eller en mörk och gnällig lillasyster till den. Jag har aldrig lust att skriva längre. Behöver något som drar upp mig ur bitterhetens träsk, istället för att bara sjunka allt djupare ner. Jag tror en bildblogg är vad jag behöver just nu. Något helt nytt. Har funderat på det ett tag. Får se om jag tar tag i det någon dag snart. Och då blir DU såklart den första att få veta! Vi hörs.

Var står du?

Testa här.

Den onda cirkeln är ett faktum

Jag fick inte jobbet. De ringde idag. Ingen större överraskning. Men det var lite överraskande att de tyckte jag var så bra att de frågade om de fick rekommendera mig till bibliotek som de samarbetar med. Kan ni tänka er va? De sa att det kunde blivit jag men den de till slut valde hade jobbat en hel del med IT innan. Och det var ju en IT-bibliotekarie de ville ha. Nu känns livet lite lättare. Jag är faktiskt ganska bra. Ibland. Jag kan ju liksom inte hjälpa att jag inte har så mycket erfarenhet. Det kommer ju förhoppningsvis med åren. Om jag någonsin lyckas få ett jobb då. Vilket jag kanske aldrig får eftersom jag inte har någon erfarenhet. 

Nä nu skiter vi i detta och lägger upp lite bilder från veckan.

På Valborg struntade vi i parken och hängde hos C&C istället. Här är Ninja.

Sen gick de flesta hem men vi gick ut och dansade istället.

Sen var Henriks syster Malin och lilla Alice Ballis på besök. Här i knät på sin stolta morbroder.

Inkompetens eller oförståelse

Jag känner mig borta i tiden. Så många faktorer som påverkar hit och dit. Tycker inte det känns som måndag alls. Henrik jobbar idag men är ledig tisdag och onsdag. Hans lillasyster Malin är här med sin nya bebis. Fast just idag är hon hos en kompis. Själv känner jag mest för att läsa när jag är ensam. Jag har precis läst ut en riktigt bra bok och precis börjat på en ny bra bok. Den första heter Gå inte ut ensam i natten av Kjell Westö och den andra är Erlend Loes Expedition L. Jag tänker att jag ska göra så mycket om dagarna men jag fastnar alltid med en bok. Det känns lite frustrerande men jag försöker acceptera det och hoppas att det bara är tillfälligt. Jag hoppas att min arbetslöshet ska vara tillfällig. Jag fick 2600 i torsdags och nu har jag bara 350 kronor kvar efter att räkningar är betalda och lite mat införskaffad. Det är så deprimerande! Och jag väntar ju fortfarande på svar efter intervjun. Ska komma i veckan. Och min jobbcoach är helknäpp. Hon mailade för lite drygt en vecka sedan och sa att jag skulle höra av mig så vi kunde bestämma en ny mötestid men när jag mailade tillbaka svarade hon aldrig. Och hon svarar aldrig på mina frågor och undringar. INKOMPETENS måste vara hennes ledord. Ungefär som vår husvärd. Hon svarar aldrig i telefon och när man mailar svarar hon att hon ska kolla upp det och sen återkomma men det gör hon aldrig. Inser inte människor att de är lyckligt lottade som faktiskt har jobb? Det enda jag begär är att de ska göra sitt jobb, men det är tydligen för mycket begärt. Jag skulle vilja ha inblick i deras situationer så att jag får veta vad det är som är så svårt för dem att de inte ens kan kolla upp en enkel fråga. Jag skulle skämmas om jag var dem. Hade jag ett jobb skulle jag skämmas om jag inte skötte det. Men jag kanske inte kan förstå. Det är kanske mycket svårare än vad jag tror, vad vet jag. Och just därför skulle jag vilja ha lite inblick. Skaffa lite förståelse.