Ikväll har vi sett Den ryska arken. En film jag velat se hur länge som helst men det har inte blivit av förrän nu. Jag hade den till och med på video i flera år men ändå såg jag den aldrig. Men i veckan fick vi den hemskickad från Lovefilm.
Anledningen till att jag ville se den är att den är filmad i ett enda klipp. Eller det var iallafall så jag hörde talas om den först. Det låter ju onekligen rätt häftigt. De gjorde fel tre gånger innan de fick rätt på det. Lite jobbigt. Undrar hur långt de hann komma innan de fick börja om från början.
Men jag är mäkta besviken. Det var en av de mest bisarra filmer jag sett. Och inte bra bisarr utan mycket dåligt bisarr. Bajsdåligt typ. Den handlade inte om någonting utan var mer som en rundvandring på ett ryskt museum eller nåt. Låter inte så jättehett nej.
Då rekommenderar jag hellre Milk med Sean Penn som vi såg tidigare i veckan. Jag trodde den skulle vara en såndär klichéartad homofilm a la 2000-tal men den var riktigt bra. Det är så fint med folk som verkligen kämpar för sina rättigheter. Ger sitt liv för dem. För att andra ska kunna få det bättre. Och det är riktigt skrämmande med människor som kan rösta för ett inskränkande av andra människors rättigheter. Förstår de inte att om man börjar förbjuda ett sätt att leva så kan det vara deras egen tur nästa gång? Nästan alla människor borde ju tillhöra en minoritet på ett eller annat sätt. Det behöver ju inte vara just homosexualitet. Det kan vara att man är rödhårig, har glasögon, är sjuk, gillar konst eller vad som helst för att dra det lite längre. Vad är det som säger att om man börjar förbjuda en sak så slutar det där sen? I filmen diskuterade de ett lagförslag som skulle göra det lättare att avskeda en lärare bara för att han/hon var homosexuell. Och inte bara det, man skulle också få avskeda de ur personalen som uttryckte sympatier för denna homosexuella person. Och anledningen till detta var då givetvis att de var rädda att barnen också skulle bli gay.
Det är ungefär lika smart som Beatrice Ask och hennes gredelina kuvert. Hon uttryckte på allvar en önskan om att misstänkta sexualförbrytare skulle få hem gredelina kuvert i sina brevlådor så att alla grannar, vänner och familjemedlemmar skulle se vad de var misstänkta för. Misstänkta alltså, inte redan dömda, bara misstänkta. Är det så vi vill ha det här i världen? Kolla här själva. Hon säger misstänkta flera gånger till och med.
Nä, jag känner att jag skulle kunna skriva en hel roman om allt detta. Men det orkar jag inte. Inte just nu. Gonatt!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar