Ny blogg

Och här har ni min nya bildblogg. Håll till godo!

Jag gör slut

Detta funkar inte längre, det är bara att inse. Du gör mig bara deprimerad, bloggen. Känns som att du bara är en skugga i jämförelse med min förra blogg. Eller en mörk och gnällig lillasyster till den. Jag har aldrig lust att skriva längre. Behöver något som drar upp mig ur bitterhetens träsk, istället för att bara sjunka allt djupare ner. Jag tror en bildblogg är vad jag behöver just nu. Något helt nytt. Har funderat på det ett tag. Får se om jag tar tag i det någon dag snart. Och då blir DU såklart den första att få veta! Vi hörs.

Var står du?

Testa här.

Den onda cirkeln är ett faktum

Jag fick inte jobbet. De ringde idag. Ingen större överraskning. Men det var lite överraskande att de tyckte jag var så bra att de frågade om de fick rekommendera mig till bibliotek som de samarbetar med. Kan ni tänka er va? De sa att det kunde blivit jag men den de till slut valde hade jobbat en hel del med IT innan. Och det var ju en IT-bibliotekarie de ville ha. Nu känns livet lite lättare. Jag är faktiskt ganska bra. Ibland. Jag kan ju liksom inte hjälpa att jag inte har så mycket erfarenhet. Det kommer ju förhoppningsvis med åren. Om jag någonsin lyckas få ett jobb då. Vilket jag kanske aldrig får eftersom jag inte har någon erfarenhet. 

Nä nu skiter vi i detta och lägger upp lite bilder från veckan.

På Valborg struntade vi i parken och hängde hos C&C istället. Här är Ninja.

Sen gick de flesta hem men vi gick ut och dansade istället.

Sen var Henriks syster Malin och lilla Alice Ballis på besök. Här i knät på sin stolta morbroder.

Inkompetens eller oförståelse

Jag känner mig borta i tiden. Så många faktorer som påverkar hit och dit. Tycker inte det känns som måndag alls. Henrik jobbar idag men är ledig tisdag och onsdag. Hans lillasyster Malin är här med sin nya bebis. Fast just idag är hon hos en kompis. Själv känner jag mest för att läsa när jag är ensam. Jag har precis läst ut en riktigt bra bok och precis börjat på en ny bra bok. Den första heter Gå inte ut ensam i natten av Kjell Westö och den andra är Erlend Loes Expedition L. Jag tänker att jag ska göra så mycket om dagarna men jag fastnar alltid med en bok. Det känns lite frustrerande men jag försöker acceptera det och hoppas att det bara är tillfälligt. Jag hoppas att min arbetslöshet ska vara tillfällig. Jag fick 2600 i torsdags och nu har jag bara 350 kronor kvar efter att räkningar är betalda och lite mat införskaffad. Det är så deprimerande! Och jag väntar ju fortfarande på svar efter intervjun. Ska komma i veckan. Och min jobbcoach är helknäpp. Hon mailade för lite drygt en vecka sedan och sa att jag skulle höra av mig så vi kunde bestämma en ny mötestid men när jag mailade tillbaka svarade hon aldrig. Och hon svarar aldrig på mina frågor och undringar. INKOMPETENS måste vara hennes ledord. Ungefär som vår husvärd. Hon svarar aldrig i telefon och när man mailar svarar hon att hon ska kolla upp det och sen återkomma men det gör hon aldrig. Inser inte människor att de är lyckligt lottade som faktiskt har jobb? Det enda jag begär är att de ska göra sitt jobb, men det är tydligen för mycket begärt. Jag skulle vilja ha inblick i deras situationer så att jag får veta vad det är som är så svårt för dem att de inte ens kan kolla upp en enkel fråga. Jag skulle skämmas om jag var dem. Hade jag ett jobb skulle jag skämmas om jag inte skötte det. Men jag kanske inte kan förstå. Det är kanske mycket svårare än vad jag tror, vad vet jag. Och just därför skulle jag vilja ha lite inblick. Skaffa lite förståelse. 

I mörkret

I natt tejpade jag in mig på toaletten med svart gaffatejp för att framkalla en film där inne. Det var evigheter sedan nu. Nästan tio år. Sedan jag framkallade en film alltså. Tejpat in mig på toaletten har jag, tro det eller ej, faktiskt aldrig gjort förut. 

Det hela blev en massiv studie i misslyckande. Jag lyckades inte rulla upp filmhelvetet på spolen. Efter sjunde försöket fick jag ett vredesutbrott och tryckte ner skiten i dosan och låtsades som ingenting. Tände lampan och fortskred med framkallningsproceduren. Som sagt, ett massivt misslyckande. När jag äntligen var färdig och skulle ta ur filmen var den självklart helt fläckig eftersom den klibbat ihop och därför inte fått framkallningsvätska överallt. Damn you spole! Jag skyller allt på dig, tro inget annat! Det var första gången jag använde just den här spolen och det kan vara lite problematiskt när man ser de nada. 

Men det positiva i allt detta är att jag nu har en filmrulle som jag kan öva med i ljus tills jag kan det. Tummen upp för det!

Positivt?

Fick mail idag från biblioteket där jag var på intervju. De sa att de på grund av sjukdom inte hade kunnat bestämma än vem som ska få jobbet. Det känns positivt på något sätt. Jag borde ju inte vara helt borträknad då iallafall. Kan man hoppas på. 

Bildkavalkad

Eftersom jag är så dålig på att skriva just nu tänkte jag lägga upp lite bilder från senaste veckan istället.

Först ut är mina rivmärken som jag åsamkade mig själv i sömnen. Tyvärr ville de inte riktigt fastna på bild men ni kan kanske få en liten aning om hur det såg ut.

Sen var det klädbyteskvällen i lördags. Malin ville se vad jag lyckades sno åt mig. Här ovan: t-shirts.

Linne.

Blusar.

Kjol och klänning. Klänningen är en favorit. Satt som en smäck.

Och kjolen som jag har på mig idag.

Koftor. Den långa svarta är ännu en favorit.

Skor som tyvärr är en liten aning för stora.

Eccosandaler som jag tänkte kan vara bra på långa sommarpromenader.

Kattörhängen och halsband.

Bok av min favoritförfattare. Tyvärr verkar det vara tredje delen i en serie.

I måndags blåste vi såpbubblor. Jag älskar såpbubblor.

Sen hittade vi en död kaja i Kungsparken. Den hängde uppochner i ett träd.

Buääääh!

Idag fanns det inte ens några torra brödkanter kvar till frukost så jag fick äta cornflakes utan nånting till. Jag kunde ju kokat makaroner eller något men jag har svårt för att äta varm mat till frukost. Suck. Mitt humör är tyvärr väldigt beroende av hur min ekonomiska kurva ser ut. Jag blir deprimerad när jag är fattig. Kanske också för att jag blir så beroende av Henrik och jag gillar inte att känna mig skuldsatt. Jag är en meningslös och osjälvständig blodigel. Jag tänker på hur mycket bättre han skulle ha det utan mig. Usch så tragiskt!

Fattig helg

I natt vaknade jag av att jag råkade riva mig själv i ansiktet. Har två väl synliga rivmärken nu. Jag känner att det är på gränsen till att jag vill visa mig ute. Förstår inte vad det är för fel på mig. Borde man inte ha koll på sånt där även i sömnen? Annars skulle väl folk råka skada sig själva mycket oftare? Men mitt sömn-jag kanske vill mig illa på något sätt? Lite läskigt är det allt. Och jag har inte ens speciellt långa naglar om man jämför med många andra.  

Idag fanns det ingen frukost hemma heller. För mig finns inget värre. Okej, det fanns ett par torra brödbitar men jag vill ha fiiiiiiil! Jag lyckades klämma ut två skedar ur filpaketet, sen var det slut. Nu känner jag mig inte alls redo för att göra någonting alls. Och inga pengar har jag heller. Jag går in på internetbanken varje dag och kollar så det inte hänt ett mirakel men det har det aldrig. Kontot visar fortfarande på 10,99 kronor och kommer så göra fram till på torsdag då jag får min snålt tilltagna a-kassa.

Ikväll ska jag ha klädbytarkväll. Det är bra för det är gratis. Kvist trodde först att alla som kom skulle byta outfit med varandra. Haha, det hade ju vart nåt det. Men riktigt så roligt ska vi inte ha det. Det handlar helt enkelt om att man blir av med alla kläder man inte vill ha längre och kanske kommer hem med något fint som någon annan inte vill ha.

Nu är det dags att börja städa. Ha en fin lördag!